Aftonbladet – 19 april 1864, sida 3

opintonen; men tyvarr iimns det lorbrytare, hvilkas natur är så förderfvad att blotta skammen cj förmår förbättra dem. Vårt batteri på Suurlycke beskjöt i går fiendens nya batterier vid Rageböl och följden var att derifrån i dag underhållits mot förstnämnde batteri en liflig eld, hvilken traktens bondgårdar tillika fött sitta emellan på. Man erinrar sig att man på ett folkmöte i Lausanne i Schweiz beslöt afsändnndet af en sympatiadr till danska folket. Några framstående män af detta har nu besvarat adressen sålunda : Innevånare i Schweiz! Vi hafva med liflig rörelse mottagit eder sympatetiska adress, och vi hafva känt oss djupt träftade af de önskningar, I uttalen för våra vapens framgång. Tack vare det band af solidaritet, som förenar Europas små fria nationer, anen I hvad denna verldens mäktige tyckas ej vilja förstå. I hafven insett, att då preussarne och österrikarne inträngde i vårt fädernesland, var det icke som förkämpar för rätt och frihet. Det är t cke för att komma en undertryckt nationalitet till hjelp, som Preussen skickar mot oss sina pokar, Osterrike öfversvämmar våra fält med ina kroater, ungrare och italienare. Våra fiender tå sig vilja befria konungens tyska undersäter och skicka emot oss cn armå, rs soldater tillhöra länder, hvilka med våld qvarhållas under ett förhatligt ok. Är icke detta hån? Intet folk i Tyskland åtnjuter den frihet, som vi erbjudit holsteinarne. Hvad Slesvig beträffar, är det ett danskt land, nära förbundet med oss genom folkstammens identitet; dess historia bekräftar det. T rne hafva försökt att slå g ned der som herrar: men största delen afinvånarne har bevarat det danska språket, sederna och traditionerna. Det ömsesidiga förhållandet mellan medborgare af olika språk har ordnats genom författningar af en så fullkomlig billighet. att Preussen och Österrike aldrig skulle våga bevilja sina ick ka undersåter dylika. Redan sedan lång tid tillbaka hafva de af revolutionen undermmerade tyska tronerna vacklat på sina grundvalar; man måste stärka dem, genom att afleda folklidelsernas ström. Ty ville ha reformer. man erbjöd det eröfr rika provinser, der det finnes hamnar, som äro nog stora för att kunna rymma dessa flottor, hvilka skola realisera Tysklands dåraktiga förhoppningar om universalvälde. OM hvilken misterkupp, om man på samma gång lyckades kullkasta vår liberala författning, som af så många skäl är misshaglig 1iör Tysklands stora och små tyranner! Se der skälen, hvartöre fyratio millioner tyskar väpnat sig mot två millioner danskar: Danmarks gamla monarki skulle sönderstyckas och blifva en vasall till Preussen, detta Preussen, som i förening med sin allierade för ännu kort tid sedan genom högtidliga fördrag gitvit helgd åt konungarikets integritet. I kunnen se den heliga alliansen i arbete och bedöma dess handlingar. Våra fiender proklamera, att de skola vörda landets lagar såväl som de olika nationaliteternas rättigheter, huru har detta löfte håll Ej allenast konungens myndighet är missaktad, nationala färgerna och de kungliga insignierna trampade under fötterna; men man förjagar äf. ven öiverallt magistratspersonerna, presterna och till och med skollärarne ur våra små byar, ersättande dem med janatiska tyskar. Ikyrkorna. i skolorna, i förvaltningen, vid domstolarne, kortligen, öfverallt införes det tyska språket. Man hoppas på detta sätt snart göra slut på den sega danska nationåliteten förtyska landet. Ej nöjd med att föra ett förbittradt krig mot de lefvande, anfaller man äfven de döda. Man går ända derhän, att man kringsprider våra hjeltars aska för vinden och borttager minnesvårdarne från deras grafvar. Tyskland borde rodna af blygsel vid åhörandet af Europas ogillande. Schweiziska medborgare! Vi hafva icke af eder kunnat vänta något direkt stöd mot detta vilda inbrytande i vårt fädernesland; men vi hafva varit nog lyckliga att få emottaga eder broderliga uppmuntran. Edra varma ord hafva tillfört oss liksom en fläkt från edra fria berg; I hafven erinrat oss om edra förfäders hjeltemodiga strider; detta ärofulla minne skall understödja oss i kampen. ! Vi hysa ännu den hoppning, att Vesterns ridderliga folk skola räcka oss sina mäktiga händer, i det de erinra sig de fördrag, som borde för alltid och emot alla garantera Danmark Slesvigs gamla danska provins. Redan sönderstyckandet af det oupj! gt nedslagna men alltid teruppståndande Polen tynger på Europas politiska samvete; det skulle ej en andra gång kunna fördraga ett dylikt brott. Vi hysa den fasta ötvertygelsen, att Försynen ej skall låta den danska nationen omkomma. Men om rättvisan, rätten och hedern äfven skulle duka under, ötvergifna af alla, isolerade i ett förtvifladt motstånd, skola vi icke desto mindre gifva verlden skådespelet af ett tolk. som för sitt oberoende uppoffrar sin sista blodsdroppe. Schweiziske medborgare! måtte vår Nroderliga helsning nå fram till eder öfver våra inkräktares hulvuden! Köpenhamn den 11 April 1864.