Aftonbladet – 16 april 1864, sida 3

åkomma, i och för hvilken han å lasarettet mottagits, hade prof. Malmsten dock föreställt Mtiller, att han vore alltför matt och svag att lemna lasarettet, samt tillstyrkt honom att åtminstone ännu några dagar der qvarstanna. Det oaktadt hade Miller påföljande dag hos vederbörande underläkare anmält sig till utskrifning. Muller, som hvarken då eller under nästföregående tiden haft feber, men varit matt, hade äfven af andra vid lasarettet anställda personer blifvit afstyrkt från att då lemna inrättningen, men icke heller till dessa uppmaningar hade han velat lyssna, utan begifvit sig bort derifrån. Det dröjde dock icke längre än sex dagar, eller till den 15 Mars, innan Mäller i betydligt försämradt tillstånd till lasarettet återkom, hvarefter han den 18 i samma månad, till följd af tuberkler i lungorna samt öfriga kroniska lidanden, såsom obduktionspro. tokollet utvisade, afled. I sammanhang med förberörda angifvelse hade pastor Bernhard hos lasarettsdirektionen anmält, att en namngifven qvinlig patient af den katolska trosbekännelsen den 15 Mars blifvit bortkörd från lasarettet i halfbotadt tillstånd. Genom den hållna undersökningen blef emellertid äfven här fullkomligt utredt att denna patient, som, till följd af undantagsförhållanden för katoliker, blifvit å lasarettet intagen för tubercula syphilitica å venstra knäet, sedan åkomman var så botad, att densamma egentligen icke fordrade vidare läkarebehandling, utan blott stillhet, vid särskilda tillfällen begärt att blifva utskrifve enär den vård, hon dåmera erfordrade, likavä stode henne tillbuds i hemmet. Vid förnyad begäran derom den 15 Mars hade derföre fäkarne ansett sig icke ega någon anledning att vidare neka patientens utskrifning. Ingen af alla de rörande begge dessa angifvelser afhörda vittnena hade någonsin hört den ena eller andra af dessa patienter klaga öfver den behandling dem å lasarettet vederfarits. Den sistnämnda patienten hade särskildt uttryckt sin belåtenhet och tacksamhet för den vård och hjelj hon åtnjutit. I anledning häraf förklarade ocksi pastor Bernhard, det hans afsigt visst icke varit att föra klagan öfver de sjukas behandling under vistandet på lasarettet. Pastor Bernhard, som, då han vid förhörets början gjordes uppmärksam på betydelsen af de utaf honom mot lasarettsläkarne framställda svåra angifvelser, hvilka enligt de upplysningar lasarettsläkarne redan meddelat, syntes tillkomna af pastorns bristande kännedom af förhål landena — vidhållit innehållet af sin anklagelseskrift — förklarade likväl slutligen, efter det vittnesförhören egt rum, det han funne sig hafva blifvit missledd, hvarföre han ock återkallade beskyllningarne, och det så mycket hellre som han icke haft för afsigt att emot hrr läkare göra någon angifvelse, och han var derföre ledsen öfver att hafva användt sådana uttryck, att hrr läkare ansett sig behöfva begära upprättelse. Då målets hänskjutande till domstol icke af parterna påyrkades, fann öfverståthållareembetet, med afseende å hvad genom obduktionen blifvit utredt om den kroniska sjukdom, hvaraf Miller vid dödstillfället varit lidande, vidare un: dersökning om anledningen till Mullers död icke af omständigheterna -påkallad. (D.B.) — Wezxiö den 13 April. En soldat vid indelt regemente här i orten och en marinsoldat från Blekinge, mot hvilka personers konduit allt hittills icke varit det ringaste att anmärka, ha ny ligen hvar för sig begått stöld, till helt obetydliga värden, endast och allenast, enligt deras bekännelser vid ransakningarne, för att komma undan den befarade utkommenderingen till det fiendtligt angripna Danmarks understöd. De begge harhjertade brottslingarne sitta nu inöm lås och bom i härvarande cellfängelse, obekymrade om det straff som väntar dem, sedan de lyckats att nu och för alltid sätta sig i säkerhet för faran att möjligen få kläda blodig skjorta för fäderneslandets ära och sjelfständighet;