Aftonbladet – 16 april 1864, sida 3

Rättegångsoch Pelissaker. Polisundersökning å serafimerlasarettet. Hos lasarettsdirektionen hade pastorn vid katolska församlingen i Stockholm, A. Bernhard, skriftligen angifvit, att förre sockerbagaren J. Ch. Miller, som den 18 sistl. Mars å lasarettet aflidit, högst sannolikt ljutit döden till följd af en i alla hänseende oförsvarlig behandling från vederbörandes sida?. Sedan Muller i början af Februari månad blifvit intagen till vård ä lasarettet, skulle Möller, enligt hvad pastor Bernhard vidare angifvit, den 8 eller 9 Mars blifvit derifrån utskrifven eller fastmera utkörd i ett döende tillstånd eller dock så angripen af en dödlig feber, att bestämdt orsaken till hans förtidiga död måste till största delen sökas uti denna omenskliga behandling... I första ögonblicket hade pastorn ämnat anlita öfverståthållareembetet om undersökning, och den enda konside:ation som afhöll honom deritrån, var det stora uppseende en dylik åtgärd skulle väcka. I stället blef det nu lasarettsdirektionen, som, enligt yrkande af pro: fessor Malmsten, på hvars aidelning inom lasarettet Miller i lifstiden varit vårdad, påfordrade att undersökning om det angifna förhållandet måtte i pastor Bernhards närvaro anställas. Vid denna undersökning, som å serafimerlasarettet egt rum å särskilda dagar under förra och denna vecka, företeddes protokoll öfver verkstäld liköppning å Millers döda kropp, hvarvid blifvit utrönt, att Miiller vid dödstillfället lidit a kronisk bronchial-katarrn, jemte tuberculos samt haft fettvandladt hjerta. erjemte afhördes så som vittnen å lasarettet anställda underläkare. jemte sköterskan och flera patienter i det rum. uti hvilket Mtller å lasarettet varit intagen. Ge nom deras vittnesmål blef till fullo ådagalagdt att pastor Bernhards angifvelse, det Muller blif vit vägrad att å lasarettet qvarstanna eller, så som pastor Bernhard uttryckt sig, blifvit deri från utkörd i ett döende tillstånd? eller angri pen ef en dödlig feber, vore helt och hålle ogrundad samt mot verkliga förhållandet stridan de. Miller, som den 2 Februari blifvit till värc å lasarettet intagen såsom sjuk af blädderros met åtföljande neuralgiska smärtor, men redan innar Februari månads utgång varit från denna sjuk dom fri och så till helsan förbättrad, att har gått uppe, hade under konvalescensen särskild: gånger för medpatienter tillkännagifvit sin afsig att lemna lasarettet, men först vid ronden der 8 Mars hade han till professor Malmsten fram ställt sin önskan att från lasarettet blifva ut skrifven. Ehuru Miller då varit botad för der