ullmänt nyttjas till omslag kring vinbuteljer, konfekt, tobak, tvål m. m.; men man har förbisett den stora olikheten, som, i följd af trambringningssättet, eger rum emellan förtenningen på blyfolier och förtenningen på insidan af blyrör. Den förra är en pläteng, frambragt genom blyets och tennets sammanvalsning eller sammanslagning, och tennet har genom denna behandling blifvit tillhopapressadt till en tät hinna, ogenomtränglig för vatten och för andra lika lättflytande vätskor. Förtenningen inuti blyrör har deremot ästudkommits på det sättet mun låtit smält tenn rinna igenom blyrören, hvarvid en del fastnat under stelnandet mot rörens insida, medan det midt uti röret ännu flytande fått rinna ut. Men tenn antager vid stelnandet en kristallisk sammanfogning (hvarpå man har åskådliga prof i metallatlas eller s. k. moir6 metallique), och mellan kristallerna uppkomma små tomrum, som, ehuru osynliga för ögat, likväl icke äro ogenomträngliga för vatten, När valtnet tränger in genom dessa mellanrum och når blyet, uppkommer emellan de begge metallerna en elektrokemisk vexelverkan — de bilda sinsemellan ett s. k. galvaniskt par — och dervid frätes blyet ännu fortare, än när det alldeles soknar förtenning. Enda mediet alt förekomma denna vexelverkan är att anbringa tennet lika tätt och ogenomtängligt inuti blyröret, som på de genom valsning eller slagning utpressade blyfolierna. Jtt sådant medel har nu blifvit uttänkt här i Sverge al ingeniören Wm Recin. Han har konstruerat en apparat för rörs tillverkning till hvilken längd som helst af två lättsmälta metaller, hvarvid den ena kommer att utgöra en inre eller yttre, tjockare eller tunnare beläggning, alll. efter behof. Om den yttre metallen härvid är bly och den inre teun. blifva begge, ehuru i förening bildande ett rör, sammanpressade med ungefär lika stor kraft, som vid blyfoliers förtenning. Det behöfs ej mer än kännedomen om denna upplinnings tillvaro och beskatfenhet, för att inse densammas vigt för hvar och en som behölver använda blyrör till ledning af vatten — och ännu mera till ledning af drycksvaror. — För allmänna helsovårdens skull borde man kunna hoppas att blyrör icke hädanefter måtte komma att någonsin begagnas till nyssnämnda ändamäl utan att vara oskadliggjorda efter hr Recins sätt.