Aftonbladet – 11 april 1864, sida 2

erna, skulle Frankrike å sin sin sida anse ig löst från sina förbindelser. ?Då, men ndast då, skulle det föreslå en folkomrösting inom Slesvig och Holstein.? Med hvilken ifver Tysklands press emelertid omfattat hvad den anser utgöra kärvan i den franska noten, synes bland annat ut följande mörkliga yttrande af deti Wien utkommande bladet Wander Att döma af alla tecken förberedes en omkastning i sinnesstämningen inom Tyskand. Der uppenbara sig mu napoleoniska vmpatier, och den allmänna nedslagenhet, som var en följd af de tyska stormkternas politik i Schleswig-Holstein? ger rum för de förhoppningar man grundar på Napoleon Ul och på hans nationalitetspolitik. Den napoleoniska regimen vinner i popularitet, och det parisiska botemedlet emot folkens åkommor, den allmänna rösträtten, betraktas såsom någonting vida verksammare än preu a krigskonsten vid Dyppel. Uti en utförligare skrifven artikel utvecklar Journal des Debats alla de svårigheter, som skulle möta utförandet af en dylik omröstning. Efter att först hafva granskat de betänkligheter, som vissa makter, isynnerhet Österrike och Ryssland sannolikt skulle hysa emot ett experiment af denna art, öfvergår artikelförfattaren till svårigheterna vid sjelfva verkställandet, under förutsättning att alla hade blifvit öfverens om åtärden i princip. Han framhåller här nödvändigheten af att hertigdömena rösta hvar för sig, enär i annat fall resultatet vore på förhand gifvet till Tysklands fördel. Rösta de deremot särskildt, så skulle Slesvig med sin danska majoritet naturligtvis förblifva troget danska rikets fana och Tyskland finna sig slaget just i hvad som för detsamma utgör hufvudfrågan, nemligen att rycka Slesvig från Danmark. En ytterligare svårighet?, fortfar förf., Pär den, hvilken bestämd punkt omröstningen skall gälla. Skall den endast röra re;entens person, eller skall den bestämma Slesvigs och Holsteins konstitutionella förhållanden och deras administrativa förening? Skall den förmå lösa de svårigheter, som Slesvigs blandade befolkning innebär, då en del deraf består af danskar, en del af tyskar? Hvad skulle i det ena eller det andra fallet bli af tyskarne eller danskarne i nämnde hertigdöme? Skulle man nödgas uppoffra de sednare åt de förra eller sönderstycka Slesvig i förhållande till invånarnes stam och språk? Och hvad skall man väl säga om den glädje, som yttras i ett tyskt blad öfver alla danska embetsmiäns fördrifvande från hertigdömena till förmån för tyskar, i hvilken åtgärd samma blad ser en säker borgen för tyska sakens seger? Är det väl på sadana vilkor och med sådana garantier, som man genom en allmän omröstning skall kunna fritt uttala sin mening???