Aftonbladet – 9 april 1864, sida 2

der annulleras. Fref från Petersburg. (Till Aftonbladet.) Petersburg den 10 (22) Mars. Den ryska regeringen har allt sedan Peter I:s tid följt den princip att sjelf anlägga och drifvå en mängd grufvor, verk och fabriker på statens bekostnad. I början var detta också nödvändigt, för att i det halfvilda landet småningom införa och bekantgöra vissa industrioch fabriksgrenar. Men dessa företag hafva småningom blifvit en rigtig kräfta för statsverket, isynnerhet genom de tusen tillfällen till kolossala försnillningar, som derigenom bereddes och som omöjligen kunde förekommas. Den nuvarande regeringen, hvars förnämsta uppmärksamhet oupphörligen är rigtad på förbättrandet af rikets finanser, har derföre vidtagit den kloka åtgärden att småningom befria staten från dessa verk, och de stora spegeloch porslinsfabrikerna m. m. hafva redan dels blifvit sålde, dels utarrenderade. Den nuvarande chefen för Bergs-deparlementet, general Rochette, en hedersman, som äfven genomgått Falu bergsskola och länge vistats i Siberien, har för någon tid sedan bevisat, att kronans jernoch koppargrufvor och guldvaskerier äfvenledes medföra förlust för kronan, i stället för vinst, och kronan dels säljer, dels utarrenderar nu äfven dessa till enskilda, och såväl köesummorna, som arrende-afgifterna inringa redan betydande summor. Den enda fördel staten förut drog af guldvaskerierne var, att den, emot ett visst qvantum banksedlar, erhöll ungefär motsvarande summa i guld. Utom arrendet eger kronan nu samma fördel, då den köper guldet af vaskeriförpaktarne. Ett mindre guldvaskeri i Siberien vid Ural, som aldrig inbrägt något åt kronan, paktades förlidne är af en, rask och driftig svensk landtmätare, hr Åberg, (son till framlidne lektor Åberg i Carlstad), som förut länge varit anställd å Demidoffs egendom Nischnei Tagilsk, och kände BSiberiens förhållanden i grund. Dels genom. egen sparsamhet dels genom gifte egde han erforderliga tillgångar att förlägga verket och tog äfven en rask kompagnon till hjelp. Han har nu arbetat der med den framgång att hans veckoskörd vanligen är 14 till 16skålp., men stundom uppgått ända till 32 skålp. guld. Resultatet gifver på intet sätt det kaliforniska efter, under det att arbetet och lifsförnödenheterna i Siberien kosta vida mindre, under det att man är bättre skyddad mot våld och intrång. Petersburg har under det sistförflutna året blifvit mycket förskönadt genom målarekonstens tillhjelp. Förr i verlden såg man nemligen här knappast några krogar, ty fastän de funnos, voro de likväl obetydliga till sitt yttre och relativt få till antalet. Nu deremot, sedan den gamla bränvinsförpaktningen upphört, och hvem som helst emot en viss algift får anlägga krog, hafva dessås antal minst tiodubblats, och de äro alla prydda med de magnifikaste och storståtligaste skyltar, prunkande med väldiga flaskor, fyllda med likörer i alla färger, glas, ölbuteljer, fastager och andra bachiska emblemer, allt produkter af medlemmarne i de fria konsternes akademi. Kejsar Alexander, som i sin filantropiska ifver, promt ville hafva bort gamla otkupen eller bränvinspaktet, på det att det ryska folket ej så ifrigt skulle lockas att supa, har genom det nya arrangementet visserligen vunnit en förbättring i bränvinets beskaflenhet och åstadkommit en nedsättning i priset, men bådadera har verkat just motsatsen af hvad han åsyftade, och det supes nu, specielt i Petersburg, mer: än någonsin, utan att kronan derföre har större inkomst af bränvinet, än förr. De Petersburgska krogarne äro tillika prydligt inredda och rikt upplysta, och vittna om Rysslands framåtskridunde och närmande till vesterns högre civilisation. Pianisten, madame Brousart lärer denna vår ämnå uppträda i Stockholm, för att, likasom alla andra kringresande utländska artister, der utpulfas af tidningarne, bäras på händerna af de på förhand entusiasmerade, musikälskarne och sluta med att fara af med några tusental svenska riksdaler. Af fruktan att skada madame Brousarts blifvande succes kolossal, vågar jag knappt att omtala ett stort fel, som emellertid vidlåder henne; — men — sanningen dock framför allt: Madame Brousart är — född svenska; heter Ingeborg Starck ock är dotter till svensken, sadelmakaren Starck här i Petersburg. Hon har omhuldats afstorfurstinnan Maria af Leuchtenberg, men hennes konserter i Petersburg hafva ej kaft egentlig framgång, och hon gifte sig för ett par år sedan med en preussare Brousart, musikdirektör i någon tysk kuststad. Fru StarckBrousart är onekligen en talentfull piani oo KE rr