Aftonbladet – 8 april 1864, sida 3

Svensk i Amerika. För några år sedan afreste till Nordamerika en yngre tjensteman i riksbanken, kF H. Widstrand, hvilken gjort sig känd för att med synnerlig förkärlek omfatta Cabelts kommunistiska satser och såsom medarbetare i den lilla tidningen Demokraten. För några år sedan erfor man, att han efter åtskilliga öden hade hamnat uti ett litet kommunistiskt samhälle nära S:t Louis, bildadt efter ideerna uti Cabets UIcarie, och alt han der hade fått sig tilldelad funktionen att vara apotekar Sedan dess har ingenting om honom försports. Men af ett nu hitkommet uummer af Hemlandet? finna vi, att han numera är anställd i unioOnsregeringens tjenst uti Washington. Det bref från honom, som finnes infördt i Hemlandet, är så originelt och karakteristiskt för ton och anda inom den guvernemenI tala steren? i Nordamerika nu för tiden, Jatt vi anse oss böra meddela detsamma: Washington D. C. den 7 Febr. 1864. Red. af Hemlandet. En lång tid har jag tänkt att öfversända en uppsats rörande åtskilliga : ningar och förhållanden, men min tid har varit så upptagen att jag ej kunnat göra det hittills: och hvad jag nu meddelar är endast en obetydlighet af hvad jag önskar att jag hade tid att nedskrifva. Såsom oberoende kandidat för legislaturen i mitt distrikt af Minnesota företog jag en van-. dring genom östra delen af distriktet i Oktober månad sistl. år, besökte många af svenskarne, som bo i sydöstra delen af Wright Co., samt nära Watertown, Götaholm, Swede Lake. Carver ch San Fransisco. SvenskarneiCarver County sägas vara 2300, en tredjedel af hela befolkningen i detta County. Att döma efter hvad jag der såg bergade svenska amerikanarne sig alla ungefär lika bra som de, som kommit från de östra staterna. Landtbruk, såsom det vanligen bedritves i liten skala och utan sammanhang med andra sysselsättningar, är ett yrke, som fordrar betydligt arbete i förhållande till de erhållna inkomsterna, isynnerhet i ett nybebygdt land, utan jernvägar o. s. Vv. der obetydligt erhålles för hvad som skördas. Likväl är det bättre att hälla sig till det än att inlåta sig i handel. procenteri eller sådana spekulationer, som ej kunna gillas af ett rent samvete. Ett stort fel hos de flesta landtbrukare är att de hafva flera barn än de kunna väl uppfostra. i Det är, såsom hvarje tänkande måste inse, bättre att ha få väl uppfostrade barn än många utan uppfostran. Gamla historien berättar att, någorides, barn ej uppmuntrades att underhålla gamla Idrar, som ej gifvit dem en god uppfostran; och detta med rätta. I en republik, isynnerhet, är det q nog att man kan läsa och skritva — och ej alla kunna det — man måste också känna till landets grundlagar, och följa med allmänna händelserna, så att man må kunna rösta på bästa sätt. Såsom det nu är följa de flesta endast hvad några få egennyttiga och inskränkta. men oförskämda ledare intala dem. Under sådana omstiändigheter är det ej underligt att sådana förfärliga olyckor, som det nuvarande krigets, och indianoroligheterna drabba oss både sa och oskyldiga. Det är ej nog att man hi -talar sina skatter, såsom somliga antaga: man måste tfven se till att de rätt användas; man måste äfven se icke allenast på sitt eget bästa utan ock uppå andras, man måste ihägkomma att det gemenligen gagnar föga i gden, om man förvärfvar hela verlden och ej sanningsenligt kan säga sig ha ett rent samvete, och försummar utbildandet af de förmögenheter, hvarmed man är försedd o. s. v. Det är ock ej nog med att läsa tidningarne. Som hvar och en vet äro de lögner som uppdukas af partitidningarne af det otroligaste slag; ty D Vore du också så hvit som en svan, De göra dig svart som den svartaste morian, då de frukta att deras smutsigt egennyttiga, nedriga planer äro i fara att omstörtas. Hvad valet angår utföll det så att jag ej blef vald i följd af de lögner och intriger. som användes. De flesta i distriktet veta redan attjag ej förlorade derpå i penninghänseende, ty om jag blifvit vald hade Jag ej kunnat emottaga den sla i skattkammardepartemuntet, hvartill jag vid hemkomsten fann att jag blifvit utnämnd och nu innehar. Att de röstande förlorade derpå der intet tvifvel, ty de ha ingen, som beva de intressen, som äro mest maktpåliggande för dem. Kanske blifva de visare till en annan gånj och jag hoppas att de hädanefter betrakta med förtjent förakt dem. som denna gång bedraga dem. Det tyckes ej böra vara svårt att inse, alt, såsom valen nu bedrifvas, de röstande endast äro plinda verktyg i händerna på några få intrigmaare. ! Såsom redan kindt af de flesta, ärjag för när: varande i Washington. — Huru olika är ej allt 1 nu här mot hvad det var 3 år sedan! Slafveri ! fladt, personer af de mest radikala äsigter, i religion som politik i maktpåliggande sysslor; talfrihet oinskränkt o. 8. v. Tro derför ej likväl att allt är som det borde vara; långt j derifrån. Den vanvettiga lyx och slöseri, som här herrskar är ingalunda förenlig med republikanism, med den goda grundsatsen : hvad I vil1 jen att menniskorna skola göra eder det gören I 1 ock dem. Presidenten och hans hustru gifva deri ett högst fördömligt exempel. Den lyx som råc der i hvita huset öfverträffas ej någorstädes — men är ej destomindre utan smak. Den massa tyg af dyrbaraste slag. som fru Lincoln utpyn-! tar sig med vore tillräckligt att kläda tjogtals oförsörjda enkor och barn af våra tappra soldater. De måltider som der gifvas stämma illa öfverens med fältkosten för våra fö. trädet till presidentens hus är blo talrik vakt både till fots och till häs narkiskt och alldeles onödigt upptåg: ty äfven om rebellerna skulle draga af med Old-Abe — en onödig truktan, ty staden är väl försvarad — så finge vi till president Hannibal Hamlin och skulie ej förlora på bytet. Art det varit en väl1 cerning för landet om fru Lincoln för 3 år se-t