Aftonbladet – 6 april 1864, sida 3

don, för att der sammanträffa med Garibildi. Mellan Kossuth, Klapka, Thärr och Garibaldi skall råda den fullständigaste harmoni och samverkan. Baron Ricasoli hade, efter återkomsten från sina resa till sina egendomar i Toscana, farligt insjuknat och hans tillstånd skall ingifva stora farhågor. RYSSLAND. Ryska Invaliden meddelar följande uppgifter om ryska armåns styrka: Polska upproret och fruktan för ett europeiskt krig framkallade en omfattande reform i militärväsendet i Ryssland. I början af 1863 utgjorde den aktiva armen 437,000 man och för närvarande är den öfver 808,000. Dessutom finnas liniebataljoner och fästningstrupper 127,000. Samtliga reserverna uppgå till 199,000, så att hela den stående militärstyrkan är 1,135,975 man. Dessutom äro af de irreguliera trupperna 177,000 inkallade i tjenst. En så stor regulier aktiv styrka har Ryssland aldrig egt. Den stora tillökningen har ernåtts dels genom de permitterades inkallande, dels genom två rekryteringar under fjolåret, den ena då fem togos af 1000, den andra då antalet uppgick till tio på 1000 invånare (utom i Polen). AMERIKA. Från Newyork skrifves den 19 Mars: General Grant har den 18 dennes officielt öfvertagit högsta befälet öfver unionshären och skall hafva sitt högqvarter i Potomacarmåens läger. Sherman har äfven tillträdt sitt nya kommando och har sitt högqvarter i Nashville. Rebellerna synas ämna gripa till offensiven. General Johnston har med betydande styrka af kavalleri, infonteri och artilleri framryckt till Taylors Ridge, vid Ringgold. Äfven skola rebellerna sammandraga en stor observationsarmå uti Norra Carolina, för att bevaka Jamesflodens södra strand, hvarest de tro att general Grant ämnar börja sitt våranfall. Rebellgeneralen Stewart skall hafva med 5000 man rytteri gått öfver Rappahannock, för att hota Meades kommunikationslinie. Äfven voro rebellerna i antågande mot Barboursville, uti Vestra Virginien. Ett hvitt och två färgaderegementen unionstrupper, hvilka nyligen besatt Yazoo City, hade blifvit tillfåpgatagna af rebellerna. Den 17 Mars hade demokratiska partiet i Newyork haft ett stort möte, hvarvid general MClellan uppställdes såsom kandidat vid blifvande presidentval. De tal som dervid höllos och de resolutioner som fattades, fördömde regeringen och abolitionisterna samt förklarade MClellan för den ende man, som vore i ständ till att rädda nationen från söndring och undergång. Deremot hölls den 18 ett stort folkmöte, som uppställde Fremont såsom presidentskapskandidat. Programmet var fullkomligt abolitionistiskt och proklamerade alla menniskors likhet inför lagen, utan skilnad af race och färg. Mötet fördömde en vägs banande för lifegenskapens införande genom att fästa arbetarnes personer vid jorden. Sistoämnde punkt syftar på det slags vångsarbete vid plantager, som blifvit infördt i Louisiana af general Banks. Ett engelskt, ett franskt, ett ryskt och vå amerikanska krigsskepp hade utlupit från Newyork och Balifax, såsom det förmodas för att uppsöka det förolyckade italienska pansarskeppet Ke Galantuomo. Uti Kentucky hade man upptäckt en temigen utsträckt sammansvärjning, hvars syfemål var att bringa nämnde stat uti konfederationens händer. Flera personer hade blifvit arresterade, hvilka hade börjat bilda kompanier för rebellhären. Uti Richmond hade rebellregeringens skaltkammorsekreterare offentliggjort handlingar, hvaraf inhemtades, att under tre år i hela södern endast ingätt 17!2 mill. dollars, i direkta skatter, hvaremot statsinkomsten för samma tid var beräknad till 300 millioner dollars. Utgifterna från den 4 Januari till den 1 Juli innevarande år voro beräknade till 500 mill. dollars, men som inga inkomster funnos att anslås för betäckandet af detta belopp, skulle nya skattkammarobligationer utgifvas.