Aftonbladet – 5 april 1864, sida 2

Folkskolan och presterskapot. VI. Den långa skolstriden inom Ofvansjö församling, hvaraf vi uti några föregående artiklar lemnat en kortfattad, på offentliga hand ingar grundad skildring, ädrog sig slutligen en allmännare uppmärksamhet. Justitiekansleren gjorde under våren 1861 hos U sala domkapitel en förfrågan om sakens mmanhang. Domkapitlet infordrade till följd deraf vederbörande pastors förklaring. I denna förklaring uppgifver pastor bland annat, att folkskolläraren vore sitt kall vuxen och hade med skicklighet, nit och drift fullgjort sina åligganden.? Nu bär det sig likväl icke bättre till, än att bland handlingarne i detta mål finnes rörande samma folkskollärare bifogad en klagoskrift, undertecknad af trettio församlingsbor. Denna klagoskrift är ställd till skolstyrelsens ordförande, församlingens pastor, och innehåller flera påståenden af den mest betänkliga art. Så yttras t. ex. i afseende på skollärarens öfverdrifna stränghet och brutalitet, att ?många föräldrar samt målsmän äro tvehågsne, huruvida de skola våga sända barnen till en skola, der handkraften och det råa sinnet framför annat göra sig gällande. Det finnes ieke så få exempå barn, som hemkommit från skolan, ärande på sin kropp tydliga spår af en alltför våldsam behandling.? I afseende på skollärarens nit att sköta sitt vigtiga kall, anföra klagandena: ?Vi våga påstå och tro oss äfven kunna försvara detta påstående, att hr Rosenlöf öfverhufvud taget på de åtta timmar om dagen, som barnen äro i skolan, icke vistas der: s mera än tre, på sin ar: d öfriga fyra timmarne sysselsätter han sig utom skolans område med affärer, dels för egen, men synnerligast för andras del, och hafva de många bestyr, han på den sednare tiden åtagit sig, för honom blifvit hufvudsak och skolans skötande en bisak, då likvisst förhällandet borde vara alldeles motsatsen.? Klagoskriften slutar med