Aftonbladet – 2 april 1864, sida 2

— Under öfverskriften nomadfolkets dotter, he läser man i dagens nummer at Illustrerad di Pidning en med fru Emilie Carlens signatur undertecknad berättelse om den unga lappfa qvinnan, som nyligen besökte Stockholm för hy; att utverka skolor åt sina stamförvandter.!a Vi tillåta oss att ur den Yatmhjertade upp-k satsen återgifva följande: MH 7 Också komma lapparne för att låta sina Ni afkomlingar bevista någon af missionssällskapets skolor; välsignelserika inrättningar, men tyvärr k alltför få, enär de sex skolor, som svenska mishh sionen anlagt i Lappland, äro oerhördt långt åtC kilda. sydligaste missionszkolan befinner fc g i Lax jo hy af Fölinge församling, Jemtlands I... län, och den nordligaste i Waikejaurs by af JockI mocks församling i Luleå län, således mellan de I yttersta punkterna en rymdlängd, som väl kan an0 tagas till 100 mil. FÅ å det nu vore otänkbart att skolundervisninX en kunde begagnas, om ej de bart, som der lyckats bli antagna, finge vistas på stället, så k har missionsstillskapet föranstaltat att barnen mot . 60 rdr rmt — på vissa 90 rdr — årligen inackorderas X) hos de närmaste nybyggarne ). På det sättet vet )Y man att åtminstone omkring 130 lappska barn till3 sammans årligen blifvit undervisade i den kristna d lärans bud och i boklig kunskap. De skolor kostade missionssällskapet 1862— re, en summa vi nande om huru m; sionsskolornas välfärd ligger de ädla gifvarne af ? dessa medel om hjertat... Men hvad betyda l? dock si olor på en sträcka af 100 mil och der 5 undervisningen åtnjutes under blott ett par år! Det är djupt rörände att höra omtalas hära de lappska barnen — ännu långt sedan de blifvit skilda från detta deras törsta i dubbel betydelse ? fasta hem — längtansfullt älska detsamma. seende på ett barnmöte heter deti missionsberättelsen: Till detta barnmöte väntade vi ej många Y af skolungdomen, emedan ihållande vinter och vårkyla med sina många olägenheter såväli fjelp len som på bygden i år va ngre än vanligt. Det var då så mycket mer glädjande för oss, när ; S t e ( vi redan lördagsaftonen den 4 Juli fingo återse flera dimitterade barn, som, efter att ha tillryggalagt ch 25 mils väg, med glädje sågo sitt fordna hem och sina fordna vänner?... Tjugufem mil för att få höra Guds ord vid ett utlyst skolmöte, der ungdomen smyckade templet — skolsalen — med löf och blomsterkransar! Ar icke detta det : mest lefvande bevis på huru utsädet der faller i den jord, som ger hundrafalt igen? I Till Dalasjö by i Åsele lappmark kommer tid , efter annan bland andra nomadfamiljer en, vid hvilken vi ildt måste fista oss, ty den har af Gud sjelf blifvit på ett skildt sätt utmärkt. Den fattige lappmannen och hans hustru egde nemligen tvenne döttrar, som åtnjutit undervisning 1 någon af missio olorna, och intrycket häraf blef för alltid så fästadt i deras minne och hjertan, att de beslöto verka i sin mån och att i hvad de kunde återbära den frukt de sjelfva emottagit. Den ena af dessa flickor utstakad uteslutande i de religiösa pligterna. Hon blef en evangelisk budbärerska — icke af det olyckliga slaget, sem förvillar och förstör sina : åhörare, utan hon gick som en enkel, sann, troende qvinna, den der icke kan tvifla, från tjäll till tjäll, bland is och drifvor, alltid emottagen som en fridens och tröstens engel. Under tiden verkade den andra systern, Maria, i en likaledes välgörande anda, mera omfattande den verldsliga undervisningen, förenad med den förnämsta, men en sådan som kunde genom förnuftets högre utveckling höja hela den betryckta kasten och rädda dessa massor af arma barn som få lära, emedan lärdomen I rår De begge svot råd gjorde: ugt hemkallades jorden, Tofvade Maria i hon en da åg sin verksamhet , 4 som att gå kungen och af honom bei osa två saker, som hon sjelf velat begära, om I fon fått lefva. Det första var, att det måtte åläggas nybyg garne att upprätta stängsel kring sina egodelar, så att lappfolket ej finge mera lida för sitt omed) vetna fel att låta renarne beta på fridlyst mark. Den andra saken, den långt vigtigare, var att I konungen måtte förordna om bestämmandet af medel till barnhem. Det första af dessa skulle m 7 anläggas inom Dalasjö by. . Dessa välgörande asyler borde ej organiseras som, en vanlig skola. De skulle icke allenast föda, kläda och gifva kristlig undervisning åt lärjungarne, de skulle äfven behålla barnen, som I der blefve upptagnan tills dessa fått gå till herrans nattvard och alltså hunnit den ålder att de kunde för hela sitt lif göra sig sin uppfostran till I nytta genom den fasta rot undervisningen fått slå på denna tidrymd. Under tusen ljufva förhop pningar att få rädda en mängd arma af mångfaldigt farliga exempel förstörda barn, rädda dem från de lappska afkomlingarnes ärfda barndomselände — ett lif af sådana fasor i hunger, köld och försakelser, som inbillningen knappt kan måla -— skildes systrarne för jordlifvets korta ögonblick. När Maria tillräckligt länge hvälft den vigtiga planen i sitt hufvud och i sitt hjerta och desslikes sett den från sitt ljusa förstånds alla sidor, I satte hon förslaget i v illighet. Hon gaf sig I dock icke ut på den mer än 90 millånga färden, linnan hon försökt verka i den ort, der det första hemmet skulle stå — och der har hon verkat så, att förmedelst tillskott af timmer och bräder från de rikare nybyggarne det nu hunnit derhän, att byggnaden börjat uppföras. Hvilken kraftig och ädel anda har det ej velat till för att verka redan detta... hvilken ihärdigThet... Man torde undra ö att icke Maria jelf ärnar bli lärarinna i sin stiftelse; men med fjerde budet starkt inprägladt i sinnet, vill hon ej sätta sig emot föräldrarnes vilja. De kunna icke umbära den qvarvarande dottern på sina nomadfärder. Men nu skulle resan företagas ; och försedd med I hedrande betyg af domaren och närmaste presterskap till missionssällskapet härstädes, spände Maria sina skidor på och, såsom man hört af nästan alla tidningar, begaf sig hit till hufvudstaden för att personligen verka i sin stora sak. Utan att uppehålla oss vid detta kända förhålI lande, anse vi oss, efter de uppgifter som blifvit oss enskildt lemnade, icke kunna uraktlåta att nämna det hennes reella behållning af färden icke motsvarade hvad man derom trott. Hvad hon deremot verkat för framtiden får den uppenI bara, och vi hoppas innerligt att de förhoppningarne ej skola komma på skam, — — d j ) Staten underhåller åtta barn vid hvardera af två skolor. Dessa statens skyddslingar få der gratis begagna undervisningen. den 30 Mars i — Från Warberg skrifve Norra Hallands Tidning: Ett ohyggligt våld begicks sistlidne lördag, påskaftonen, å härvarande straffängelse. På morgonen kl. 7—8, då läkaren, doktor J. St st. ma hasoltatinnan 3 ctraffindagal.