Aftonbladet – 1 april 1864, sida 3

skulle undandraga sig att bistå en gammal tjenare i dennes försök att förskaffa sig en reträtt för sin ålderdom och för sig med familj en tarflig utkomst, om ock förenad med arbete, omtanke och bekymmer, hade Reimers å Lidingön inköpt en landfegendom. Huru skulle tvifvel om konsul Fengers hjelpsamhet för öfrigt kunnat upp: stå hos Reimers, som sett så många prof på hr Fengers rättkänsla samt hans godhet att bistå familjens alla tjenare, och öfver hufvud hvarje person, som med hr Fenger stått i någon beröring? w Härefter beskrifver Reimers sin egendomshandel såsom i allmänhet väl beräknad och sin skötsel af egendomen såsom klok och driftig. I en sak hade köpet befunnits mindre välbotinkt. Reimers hade nemligen beräknat, att af den egendomen tillhöriga skog erhålla en årlig inkomst af 4000 rår, utan att egendomen derigenom skulle blifva på skog utblottad, men denna beräkning hade slagit fel. För att erhålla penningar till betäckande af de å köpeskillingen 1öpånde räntor, hade Reimers å egendomen anlagt ett tegelbruk, hvars afkastning steg till 5009 rdr årligen. Derjemte hade Reimers reparerat de till egendomen hörande byggnaderna samt å egorna verkstält vidsträckta odlingar. Alla dessa ag hade dock fordrat betydliga förlagskapitaler, Jag vet väl, fortfar Reimers, att det var orätt att dertil använda annan persons penningar, som varit mig anförtrodda, och har jag derför lidit större qval och bekymmer än någon kån ana. Men hvad ville jag göra? Jag var en gång inne i affären och måste fortgå. Skulle jag instält arbetet, så vore de nedlagda penningarne borta. Hade jag trott, att jag skulle råka i så stort bryderi, som nu blifvit händelsen, så hade jag sålt gården, om ock med någon förlust. Jag vill nu ej begära, slutar Reimers sin skrift. -att hr Fenger skall skänka mig det ifrågavarande beloppet... Men omm jag mot ifiteck? ning i-min -landtegendom kan få låna summan, så Slår jag mig väl ut. Skulle Kr Eenger ej be: vilja denna min bön, återstår ej annat än att, så fort sig göra låter, försälja domen sämt aterbära penningarne, fullt beredd att lemna kon. DT lika fattig, som jag var, då jag för 30 år sedan dit inträdde. i Konsul Fenger, som med ifrågavarande skrift åsyftat att af Reimers erhålla en fullständig bekännelse af brottet, för att sålunda erhålla sä kerhet derför. att misstankar för delaktighet i brottet icke skulle kunna falla på någon annan deri oskyldig person, hade funnit berörde skrift ej vara så affattad som han önskat, -hvadan hr Fenger besökt hr polismästaren: Wallenberg, för art. efter anmälan om förhållandetv inhemta dennes råd. Hr polismistaren lärer dock funnit. saken vara af den beskaffenhet, att den ej finge iggas. hvarför han med Reimers. anstält rhör. Vid den inför rådhusrätten hållna ransakning erkände Reimers, att han under slutet af år 1862 samt loppet af 1863 vid särskilda tillfällen tillgripit tillsammans40,000 rdr, hvarefter Reimers, 1 afsigt att hindra tillgreppens upptäcka i handelsböckerna verkstätt Urågavarande fö ningar såväl i sina egna som äfven i de af konsul Fenger till kontroll förda handelsböcker. — Deremot förnekade Reimers att hän tillgripi 2850 rår, som vid inventeringen i kassan för innevarande år saknats; förklarande Reimers; att denna brist sannolikt uppstått derigenom, att: imers: vid penningars utlemnande sig -miss-. nat. t Konsul Fengers ombud i målet, vice häradshöfdingen Tempelman, förklarade å sin Hufvudmans Yägnar, att han ej ville bestrida sanningsenligheten af Reimers sistberörda uppgift. samt: att firman ej ville emot. Reimers. framställa nå-. got annat yrkande, än att denne. måtte åläggas ersätta firman det belopp 40000 rdr Reimers erkänt sig hafva. ur kassan tillgripit. I följd hvaraf äfven den andel i böterna, som kunde blifva-firman tillerkänd. efterskänktes. Efter öfverläggning afkunnade rådhusrätten det utslag, att Reimers, hvilken genom eget erkt nände blifvit lagligen förvunnen att hafva I gått ifrågavarande brott, skulle för den af honom, begångna försnillning straffas såsom, fi första. resan å särskilda tider från husbonde föröfvad stöld af penningar till belopp af. 40.000. rdr, och förthy, då i förevarande mål målseganden, som sjelf saken angifvit, sin rätt och andel i böterna efterskänkt, böta två gånger nämnde belopp med 80,000 rdr; eller, i brist af tillgån till dessa böter, undergå 19-dagars fängelse vit atten och bröd och i 3 år till straffarbete hå las, sämt för förfalskningsbrottet. varda äran förlustig och hållas till straffarbete i ett år; och) ålåge det Reimers att med, 40.000 rår ersätta grosshandelsbolaget Miehaelsson Benedicks de från bolaget försnillade penningarne, hvaremot, då målseganden förklarat sig icke vilja: föra nåon talan mot Reimers för den kassabrist af 2850 rdr, som under innevarande år skall hafva genom missräkning uppkonimit, rådhusrätten lät vid denna förklaring bero; dock skulle utslaget K. M:ts och rikets Svea hofrätts pröfning underställas. (D. AT Prejudikat. K. M:ts och rikets Svea höfrätts dom uti den af Stockholms rådstäfvurätt den 6 Augusti 1863: dömda, till. hofrätten; genom vad Komna sak emellan grosshandlaren Theodor Friedländer, i hofrätten kärande, och handelsbolaget under firma Gebräder Flooglandt i Amsterdam, svarande, annde handelsbolagets vid rådstufvurätten efter imning förda talan. att som grosshandlaren Friedländer, gehom ett från Hernösänd dew 6 Augusti 1862 till Gebruder Hooglandt afsändt telegram. uppdragit åt handelsbolaget att till uppgilven person i Köln från Amsterdam fortskafia en fartygslast malm, och bemyndigat bolaget att för omkostnaderna derför taga godtgörelse af. Friedländer, denne måtte förpligtas att till bemälda bolag genast utgifva ersättning för amma omkostnader, uppgående, enligträkning, till 593 floriner 23 cent:r holländskt mynt, samt å nämnda belopp erlägga ränta, tfvensom gälda ttegångskostnaderna; uti Hvilken sak råtlstärviätten, genom dom ofvan förstnämdå dag, sig utlåtit att alldenstund äf de å handelsbolaget Gebrider Hooglandts sida företedda handlingar vore. styrkt, att uti det af Friedländer till han-, delsbolagetden 6-Augusti 1852 från. Hernösand aflåtna. å tyska språket författade telegram, hvilket vid dess inlemnande å nämnda stads tele: grafexpedition haft i svensk öfversättning fölanide lydelse: ?Aterexpediera Gjerdinbs last till Ferdinand: Liu otell Dash i Köln. Tag rembours för utlägg på honom. Friedländer; den senare meningen vid framkomsten endast lydt: Tag rembours för utlägg. på N. Friedländer ;. fördenskull, och cmedan handelsbolaget Gebriider Hooglandt måste antagas hafva besörjt det af grosshandlaren Friedländer lemnade uppdrag, blott under den förutstittning, att omkostnaderna skulle blifva af Friedländer ersatta, samt den vid telegrammets expedierande uppenbarligen föreluopna felaktighet, som till denna irutsättning föranledt, icke, e att anse såsom bref, för hvars misskrifning aflåtaren, egde att svara, kunde Friedländer från nings utgifvande befria; ty och då Friednder lemnat obestridt, att berörda omkostnader uppgått till det af handelsbolaget uppgifna beförpligtades Friedländer att: genast till Geer livoglandt utgifva samma belopp; 593 floriner 23 cent:r efter-den kurs, som vid betalningen vore å Stockholms börs gällande, jemte 5 4 ränta derå från stämningsdagen den 11 Februari 1863 tills betalning komme att ske; och skulle Friedländer med tillhopa 82 rdr 75 öre ersätta Gebriider Hooglandts kostnaderi målet; deruti grosshandlaren Friedländer sökt ändring. som är vorden af handelsbolaget Gebrt