Aftonbladet – 31 mars 1864, sida 3

I Kolding, hvars borgmästare äfven är bland de embetsmän, som släpats till Rendsborg, har den tyske öfverbefälhafvaren hänvändt sig till en man i staden, hyilken förut varit konstituerad såsom borgmästare, för att nu åter få honom att öfvertaga detta värf. Då han emellertid afböjde denna ära, förklarade befälhafvaren att ?då kunde man få en preussisk korporal till borgmästare, ty en borgmästare skulle staden ha?. Samtidigt härmed uppslogos på gathörnen proklamationer från Wrangel, hvari. hotades med, att om staden ej presterade de utskrifna reqvisitionerna, ?skulle man ej skona privategendom, utan sjelf taga hvad man behöfde?. En ansedd köpman i staden hölls flera dagar häktad, emedan han, då man fråntog honom hans hästar, betecknade denna handling med dess rätta namn. Först sedan familjen upprepade gånger hänvändt sig till en af de i staden vistande preussiska prinsarne, lyckades det att få honom frigifven. — I Horsens hade de fiendtliga trupperna först tagit alla de skinn, som funnos i stadens garfverier, och derefter på köpet utskrifvit 30,000 par stöflor, en reqvisition, som var omöjlig att utföra. Uti de blandade språkdistrikten i Slesvig har man nu börjat afskeda nästan alla skollärare, under förevändning att de ej kunna tyska. Då amtmannen i Slesvig, såsorå medlem af kyrkovisitatoriet, gjorde civilkommissarierna uppmärksamma på, att skollärarne enligt den gällande pensionslagen skulle ha pensioner ifall de afskedades, svarade man, att man alldeles ej kunde inlåta sig härpå, enär lärarne blifvit afskedade i enlighet med den bestämmelse i lagen, som säger alt lärare, hvilka afskedas på grund af ovärdighet till embetet?, ej skola ha pensioner. Vid amtmannens invändning, stt ingen af lärarne i något hänseende visat sig ovärdig?, Tästades intet afseende. Största delen af lärarne har sålunda sfskedats utan pension: många af dem ha med sina familjer hufvudstupa blifvit jasade från hus och hem och utsatta för verk. lig nöd, då de i de flesta fall sakna medel att komma bort från Slesvig. Till Hamb. Nachr. skrifves från Aluocer len 23 Mars: ?De preussiska batterierna ra i dag skjutit mycket häftigt, och danskarne blefvo dem ej svaret skyldiga. Vår rlust är ej synnerligt stor. Den danska ansen n:r 1 är visserligen ännu armerad, nen har upphört ött skjuta: den ligger alltör utsatt och träffas skott för skott. Kuai0nerna äro nu bortdragna från skottglugvarne och för vårt artilleri existerar skanen n:r 1 ej mera. Den intiessantaste strilen utvecklade sig mellan skansen n:r 2 ch våra batterier vid Vemmingbond. Det ir en dugtig artillerioficer, som kommenlerar skansen n:r 2; han har nedgräft sina sanoner i jorden som en mullvad och skjuer bäst at alla sina kamråter. Äfven den nycket högt liggande skansen n:r 4 deltög appert. i kanonaden. I Dyppel hafva 64:da nfanteriregementets musketörer på högtidigt sätt begraft 38 danska soldater. Mukeiörerna ha satt ett kors på grafven med nskriften: 7Hier ruhen 38 tapfre Dänen? Här hvila 38 tappra danskar). Allt hvad om fanns hosde döda, såsom penningar, ur, ingar, annotationsböcker o. s. v., har genom n parlamentär sändts till danska lägret.