Aftonbladet – 30 mars 1864, sida 3

(Insändt.) Betraktelser öfver förslaget att igenfylla Nybroviken. I. Man jublar icke sällun och på goda skäl öfver den herrliga natur, som försyneng hand skänkt åt Sverges hufvudstad. Men man sörjer ej någonsin nog djupt öfver alla de ingrepp, som menniskohänder under århundraden gjort och ty värr ännu ej tröttnat all göra på denna natur. Hvad är det väl som mest behagar den främling, som anländer till vår hufvudstad? Ar det väl sköna byggnader, som öfver allt väcka hans beundran. då Stockholm deraf eger blott en enda? Eller är det icke de vatten som finnas öfver allt; fjärdar blund klippor, ström, vikar, som alla fullklädda med farkoster af alla slag, inskjuta öfver allt till husen och äro, hvad rörelse och liflighet beträffar, våra boulevarder?, hvilka med uppfriskande vindar låta oss vågon gäng andas fritt från all den stank. hvarmed vara medeltidsgator och vår från många håll öfversvämmande orenlighet hotat att förqväfva oss? Svaret härpå gifver sig sjelf. Men hufvudstadena eger ett eget ord, som heter Kaltlkaf, och som innebär en hel historig om huru ovärdiga vi äro Stockholms herrliga natur, huru trots st vi mot henne gält till väga. Kunde vi blott rätt skrifva och rätt läsa denna histeria, så skulle vi lyckas, om än sont, utt se styggelsens hela anlete, och att igenkännu ett af medlen, troligen det verksammaste, till de helsomord hvarför vår hufvudstad sedan läng tid står tilltalad inför ver!dens domstol. I brist al eu sådan historia, högåi eu önsklig och behöflig, skall jag söka att här med nagra få ord visa huru katthafven hafva uppkommit, att deras verkningur ingalunda komma att upphöra dermed utt de igentyllas, samt att, genom fortfarande inkräktnivgar på det fria vattnets område, nya katthaf skola framkallas. Vi ega i behåll en karta öfver Stockholms land och vatten, sådana de voro i början af 1500-talet. Vid granskning af de på denna karta angifoa lägen af byggnuaer, som ännu qvarslå från den tiden, finner man att kartläggningen skett med stor noggrannhet och att hvad den visar är fullt tillförlitligt. Det vatten, som nu kallas Klara sjö, sträckte sig, då nämnde karta gjordes, från en punkt, som infaller på Noörrströms nu varande norra strandmur, midt emot södra porten af arfprinsens palats, i en båge mot nordvest och ingick Jå nuvarande Klara Södra Kyrkogata, endast 30 fot söder om kyrkoporten, Hela den plats, som byggnaden r Fria konsternas akademi nu intager, hörde således dä till sjön. Från gemuande puukt, utom kyrkoporten, gick stranden vidare åt vester, så att nästan helu det nu varande jvarter, hvari Kireteinska trädgörden ligger, vor redan då land. Derefter böjde sig ;tranden mot norr till nuvarande Klara Strandgatas otmynning mat Gamla Kunganolmsbrogatan, och skar vidare den nuvarande Barnbusträdgårdsgatan, 230 fot vester rån Drottninggatan, passerade så 20 for ter om nordöstra hörnet af cellfängelseta omt samt härifrån vesterut till Rörstrand. Den så bildade fjärdens bredd från Kungsrolmslandet fram tillden punkt der stranlen, såsom nyss uwömndes, skar Barnhusrädgårdsgatan, mätte icke mindre än 2200