Aftonbladet – 30 mars 1864, sida 2

ss — oberäknvadt de sydlesvigska de rerna, som till följd af den illa använda mildheten mot holsteinarne och dem, anse Iet för en rätt att löpa sin kos — mista v ill en stor del, derföre att vårt underbefäl ke är tillräckligt talrikt och öfvadt, ty när Idaterna bli ifriga, glömma de att lyda 3nalerna och afskäras derigenom från rerätten. Vära soldater gå bra framåt, men retirera illa: detta kan lata berömvärdt nog; men der striden alltid är mot öfvermakt, är let icke riktigt bra. Den stora förpoststrilen den 17 dennes måste väl snarare kallas ett slag; vi trängdes tillbaka mot förskansningarna och stå nu 1200 alnar från dem. stridens detaljer äro ännu icke kända; blott så mycket vet man, att höjderna vid Dyppelbyn och Avnbjerg nu äro i fiendens våld, men utt vi ha vikit för öfvermakten, stridande ;g för steg, såsom man bör strida för sitt dernesland; vår stora förlust af 650 döda, särade och saknade soldater och 12! officerare känner ni. Samtidigt började den häftiga beskjutningen af Sönderborg. Invånarne betogos af eu förfärlig oro och flydde till Fyen, der man på det välvilligaste tar emot dem alla; men soldaterna äro vidt godt humör. Efter striden och beskjutningen den 7 lät general Gerlach musiken gå omkring på gatorna och spela ?Den tappre Landsoldat? och Nu skulle vi atter med Preusirne slaaes?, och soldaterna instämde i sånoerna af alla krafter. Gerlach tyckes ha blifvit soldaternas hjelte; han sysselsä 2 också mycket med dem, visar sig ständigt blaud dem, klandrar eller berömmer efter behvf, talar öppet och ärligt ut och kryddar sitt tel med en djerf ed. När han igen hade utdelat ordnar till hjeltarne från Mysunde, besåg han de nya skansarne och berömde soldaterna för arbetet. En soldat tog mod till sig och frågade: Tror ecneralen att tyskurne kunna komma igenom här? — Nej, djefvuln ta mig han det kan, så länge I stån bakom skansärna och stån qvar der.? — ?Ja, det skola vi nog?, jublade de alla på en gang. De passera sällan hans bostad, utan att hurra honom, och straxt kommer han till fönstret och helsar på dem. Utom den stora striden den 17 dennes mottogo vi underrättelser om, att Fehmern var besatt af 600 preussare under en stormig natt med på land-vind, så att kanonbåtarne icke vägade ligga i Femerns sund. Den lilla besättningen al 95 man togs till fönga, och sannolikt ha preussarne återvändt till Holstein i fiskarebåtar, innan vi för; alskära de 600 man på ön. Viha en lång tid nästan daghgen fått en större eller mindre dosis af olyckliga underrättelser, bittra droppar; det behöls sannerligen en god del af vär vidtberömda seghet, för att hälla modet och hoppet vid lif, men vi äro sega, och vi skola anlita denna egenskap. I gär fingo vi dock en solstråle, och vi uppfänade den med båda händerna. Det var unlerrättelsen om striden vid Svinemände. Den officiella rapporten var torr och icke tydlig, men jag har erhållit berättelser af en askudare, som förtydliga dem. Fregatten Sjielland kapten Grove, på hvilken tillika eskaderehefen amiral von Dockum är om bord, lag ensam och i lugnt väder; den observerade då 2 preussiska däckade korvetter och ett hjulängfartyg under uppsegling: straxt eldade den starkt på under sin pamna och gick emot dem, gjorde klart skepp, styrde rakt in emellan dem och börjude striden. De preussiska korvetterna voro sma fregatter och starkt armerade, Striden fortsattes en half timme mellan Sjelland och korvetterna, och den ena korvetten förlorade sin ehefsjolle och blef svårt medtagen; då kom linieskeppet Skjold som hade hört kanonaden, dit, och prewu Irogo sig nu tillbaka; 5 å 6 preuskunonbatar, som sågos vid Peerd, kal nagra få skott, men deltogo i striden. Preussarne drogo ni Svinemiinde hamn vid mörkningen; emellertid förenade sig ätven Jylland och Heimdal med Skjoldt och Själland. Sjelland? hade 3 döda och 19 sårade, de flesta svart. De 3 döda förlorade alla hufvudet: tva al dem under det de sutto i mersen, den tredje under däck genonm en kula, am gick akterut in genom chefens hytt och till midskeppet. Besättningen visade ig utmärkt; när Heimdal fick höra skjutningen och eldade på starkt under ångpannen. för utt hinna fram i tid, hade fartyget 20 sjuka på listan, men då de fingo höra, utt en strid vor att förvänta, minskades sjukliston till 5: de öfriga anmälde sig J S k , genast friska. Hela Sjellands sjuklista blef också strax tom, när striden skulle börja. T I dag har Freder hela dagen och s i full verksamhet. Hinnesstämnin säsom ni kan förstå, högst allvarlig; den bär icke det spar af lifvadt mod och här förelse, som till och med striden på lif och död kan hära. Olyckan är, att icke den a varit bombarderådt unsarne vid Dyppel varit här i Köpenhamn är,