äref från Köpenbamn. (Från Aficabladets korrespondent.) Köpenhamn den 20 Mars. Engelska och tyska tidningarne ha förnyade gånger sagt. och lord Ellenborough har i öfverhuset ansett det falla afsig sjelit, alt Danmark ic skall gå in på den af de tyska makterna föreslagna konferensgrundvalen, nemligen status quo, utlemnaude af de uppbringade fartygen, ingen vapenhvila, basis för underbandlingarne bestämmes al deltagarne i konferensen. Detta är rog rikmen på samma gång berättas det, och ett vitrande i Berlingske Tidende för i går bekräftar det, att den danska regeringen tillbjudit sig utt gå in på en konferens med status qvo utan vapenhvila och uuderhandlingar på grund af öfverenskommelserna åren 851 och 1852. Huruvida de tyska makterna skulle antaga detta tillbud, är sannolikt mycket tvifvelaktiet, men huru den dans ringen kun göra detta tillbud ooublic ket ulldeles obegripligt. Det har förut förklarats, och om Jag icke isstager mig har Monrad sjelf anfydt det, att så länge Slesvig är besalt uftiehder och Danmark ännu i stånd att strida, kan det icke bli fråga om underhandlingar: det har varit klart för oss alla, att Danmark vil ull kunna hålla uten tid i den olika striden, men att vart land slutligen mäste bli utmattadt, derest icke antingen aktiv hjelp lemnas oss eller den europbiska revolutionen g tyskarne annat all göra hemma: men hvad vill det säga att ga in på en konferens på grundvalen afförhand ingarne iren 1851—52 och utan vapenhvila? Det vill säga att välja en grundval, som är så omtvistad, som någonting kan vara, en grundval, hvars tolkning just har varit den yttre orsaken till kriget mellan Tyskland och Danmark och nde hvilken deltarne i konferensen säledes kunna använda hela detta är, innan den rätta tolkningen blefve funnen, och naturligtvis funnen till men för Danmark. Och medan dessa underhandlingar droges ut på tiden, och det kunde ligga i Tysklands intresse att göra det, fortsattes kriget, vände tyskarne upp och ned på allting i Slesvig och härjade Jutland, under det att fråga naturligtvis icke kunde bli om någon hjelp af vestmakterna och Sverge-Norge ty så länge underhandlingarne påginge, f. Iler det af sig fjellt. att mun ej skulle blanda sig i kriget; mun skulle söka hälla Italien lugnt och rada Danmark till den yttersta fredlighet. Midtizllt vårt mörker. midt i detta tillstånd. der någon ljusglimt icke framskymtar från någon sida, har det varit värt hopp att våren brukar medföra solsken; då skulle väl också från de europeiska rörelserna en bättre tid dagas mot oss, men nu skulle detta hopp omintetgöras, konferensen skulle döda det. Vi sitta likasom mrs Micawber hos Dickens och vänta alt någonting skall visa men hvad skall väl visa sig, hvad skall uppenbara sig ur öfverenskommelserna från hvilka ha lika många tolkningar som sj Johannis uppenbarelsebok, om de ovcså i sjellva verket icke äro alldeles så dunkla? Vår press har ännu icke yttrat sig om denna underrättelse: den har icke heller ännu yttrat om Monrads högs märkvärdiga samtal med lorderna Woodehouse och Paget: vär riksdug suknar kompetens och skall dessutom sluta om tis dag. och slutligen är det ju också nu för sent. sedan tillbudet blifvit gjordt. Midt under elt krig vill man ogerna angripa on ministör, ech allraminst när en sådan minister behöfver. allt möjligt stöd, för att icke få afsked på grått papper och bli efterträdd af FE RE EN rr SR Ser en a NE