Aftonbladet – 26 mars 1864, sida 2

Article Image
Studentspektakler lära under sednare hältten af April månad komma att gifvas å härvarande teater för insamlande af medel till utrustande af svenska frivilliga i danska kriget. —— — Med ångfartyget Orion afgick förl. onseg från Göteborg ett antal frivilliga till Danmark, deribland omkring 20, som derstädes erhållit understöd för afresan. Med samma ängbåt afgingo till Danmark, för att i krioet deltaga, löjtnanten vid Göta artilleriresemente Holmertz och löjtnanten vid J öpings regemente frih. Knut Örnschöld vensom en medlem af Norrköpings frivilliga skarpskyttekår, en ung handelsbokhållare, —— — Till den i Göteborg varande komit ör utrustande of frivilliga till Danmark har ingått ett belopp af 78 rdr, insamladt ar ett sällskap i Mariestad. ve En onämnd? har anslagit några hundra rdr till betäckande af utrustning och resekostnader för personer i Örebro-orten, hvilka vilja afoå till Danmark säsom frivillige. — Vid frivilliga brandkärens i Wenersborg sednast firade årshögtid gjordes en insamling för understödjande af svenska frivilliga i danska kriget. — , — För det litterära föredrag till förmån för de fallne danske Irigarnes eftertemnade enkor och barn, hvilket den 19 dennes hölls å Helsingfors universitets solennitetssal afidanske studeranden kand. teol. Brauneiser och hvars mne utgjorde 7Slesvig, redogör Helsingfors Dagblad, på följande sätt. Mötet var så utomordentligt talvikt besökt samt följdes af åhörarne med sådant intresse och framkallade sådana bifallsyttringar, att man väl kan säga att hela soirn erhöll karaktären af en varm hyllning för Danmark och det danska folkets sak. Pfter det studentsängen afsjungit den bekanta danska visan: ?Der er et yndigt Land? beträdde hr Brauneiser talarestolen och utvecklade i ett varmt och fängslande föredrag betydelsen af den strid, som nu pågår emellan Danmark och Tyskland. Uti alla stora strider, yttrade han sig; fanns det icke blott en strid emellan de fysiska krafterna utan en strid emellan idter, och så vore äfven den dansk-tyska striden en kamp emellan ider. Det var en kamp emellan det nordiska, på folklighet och folkets bifall grundade konungudömet, å ena sidan, och nationaliietsutbredandet å den andra. Han dröjde derpå vid en skildring af de dansku konungarnes ställning till folket och påpekade, huru folkets frihet ständigt gått hand i hand med konungamaktens utveckling i enlighet med den gamla nordiska andan, samt framhöll i synnerhet Kristian IL, adelväldets brytande i slutet af 17:de seklet, konung Fredrik VI och den nyss aflidne Fredrik VII, under hvilken folkfriheten och konungadömet så slöto sig tillsammans, att hans regering, oaktadt de bes igheter, af hvilka tfven den varit hemsökt, med skäl kunde allas för danskarnes lyckligaste tid. Emot denna det nordiska konungadömets ide stode den tyska nationalitetsutbredelseidn, som för sin mission att göra tyskt språk och tyskt betraktelsesätt gällande sökte att förhindra Slesvigs folk från anslutningen till den förra. Han framställde derpå med en värme, som erhöll en synnerligen innerlig prägel derigenom att han sjelf var slesvigare, detta ands språkliga och andra förhållanden samt skildrade, huru tyskarne, för att införa högtyskan, förtrampat de i södra Slesvig betintliga frisiska och plattyska nationaliteterna, och dröjde i synnerhet vid den slappande inverkan, som den derigenom uppkomna osäkerheten hos folket om deras nationalitet utöfvat på detsamma och dess hällning, så att det icke hade någon klar öfvertygelse i högre frågor, utan mest leddes af sina egna personliga intressen. Huru riden emellan de begge idgerna skulle sluta, sade han, vore icke tvitvelaktigt, ty i andens verld segrar alltid till sist den iden, som har ett verkligt lif och icke den, som beror på ett sken och en fautasibild; men den förra kunde dock förstöras, om också blott för en tid och under en form, och det kuude gå, som det i den nordiska gudasagan berättas om Balder, hvilken, emedan haus moder Frigga hade försummat den obetydliga telningen Mistelten, genom Lokes list blef dödad af sin blinde broder Höder. Men Balders död var begynnelsen till gudarnes undergång och till förstöringen af det oodas makt, hvilken först efter Ragnarök kunde upprättas i det nya Gimle. jöfter slutet af detta föredrag, som flera änger framkallat bifallsyttringar från de yssnande åhörarne, utbröt församlingen i ett högt och uthållande: ?Lefve Danmark!? Dercfter sjöngs af studentsången först: ?Fra fjord och sedan Kong. Kristian stod ved höien Mast, vid hvilken sednares uppstämmande hela församlingen reste sig och efter hvars slut lefveropen för Danmark åter srnyades. Sedan slutligen hjörncborgska marschen sjungits, uppsteg hr Brauneiser nu en gång i talarestolen och tackade församlingen för dess deltagande samt uttalade en välgångsönskan för Finland och dess framtid. ngre fram på gvällen hade af en delaf ihörarne en kollation för hr Brauneiser blifvit arrangerad å Societetshuset, vid hyilken alar för Danmark, d folk. och urmne de för dat Nr Am hg med RR z nt

26 mars 1864, sida 2

Thumbnail