Aftonbladet – 24 mars 1864, sida 3

a hade visat samma foglighet och artighet. Han afhöll sig i markisens och markisinnans närvaro från alla sådana ämnen, som möjligen kunde såra deras känsor eller vara dem misshagliga: ja, hvad som in mera var, han hade helt och hället uppvÖrt med dessa tydliga politiska hänsyftningar på och anklagelser mot personer och ting, hvarmed han, i likhet med så många ut sina embetsbröder. hittills rikl gen hade yddat sina söndagspredikningar. Vi må ej glömma att markisinnan, strax efter sin ankomst, och då hon ännu icke hade nägra skäl att hysa undseende med kyrkoherden, öfverallt hade öppet förklarat; och tillräckligt högt för att nå hans öron, sitt bestämda yeslut att offentligen ställa honom till ansvar, ifall han tilläte sig alt fara ut emot styrelsen. Sådan var sokernas ställning den 5 April, den bestämda dagen för inaugurationen af nationaleller borgargardets nybildning. Den alsomnade truppens samtliga styrka skulle enligt ölvcrenskommelse samlas i rådhuset och der skrida till val af nya officerare, Det hade icke kostat del Palmetto några synnerliga ansträngningar att ästadkomma denna utgång: borgargardet existerade verkligen ännu: det var endast en formsek att kalla det till verksamhet. så länge dess medlemmar voro villiga: och detta var fallet med den vida öfvervägande majoriteten, som kände att det ej skulle vara någon ringa heder utt kommenderas af deras markis, en verklig kapten. med tre medaljer på bröstet: ty det var redan på förhand afejordt att chefskapet skulle tillfalla del Palmetto. Af tinkänslighet och på det man icke I måtte säga att han hade sökt utöfva något inHflytande på valet, hade markisen icke gått ut från sitt hem, der hon afvaktade resul