das till hufvudtrumman, skulle naturligtvis få a aflopp till nämnde vik: men då de komma från en ringa yta, så blefve de ock i ringa min i skadliga för vattnet i viken. Hufvudtramman, lagd ötver Carl XIII:s torg, blefve ungefär af enahanda längd med en trumma ut genom den fyllda Nybroviken, men säkerligen mycket billigare, enär den ej fordrade pålad grundbyggnad. Komiterade hafva anfört ofvanstående för att antyda, att frågans stora vigt fordrar noggrann undersökning och beräkning af alla dess ganska invecklade detaljer. samt motivera komiterades åsigt att, innan sådan undersökning skett, ej kon afgöras ändamål och konstruktion af den per. manenta trumma eller de trummor, som slutligen i alla händelser skola ledas ut i Nybrocller Ladugårdslandsviken. De närmaste åtgärder som böra vidtagas, fordra ej nu frågans definitiva afgörande, enär ingen permanent, således murad, trumma kan anläggas i den till större eller mindre del fyllda Nybroviken, förrän fyllningen uppnått full stadga. Äfven om beslut skulle fattas, att hufvadtrumman bör utmynna i Nybroviken, kan följaktligen den nu endäst muras fram till Nybron, hvilket arbete ensamt, utan fullbordande af trumman ut till viken, skulle medföra obetydlig förbättring i nuvarande öfverklagade förhållande. Komiterade anse derföre att, huru vidsträckt än utfyllningen kommer att firas, får trumanläggningen genom densamma blott anses mera som en tillfällig arbetsåtgärd, den må nu göras så, som redan blifvit påbörjadt eller på annat sätt. och att komiterade endast torde ega att utreda, huruvida den af dem föreslagna större utfyllningen kan utöfva något menligt inflytande. T detta afseende bör först anmärkas, att då trumman ej nu kan byggas pertmanent och på lämpligt sätt konstrueras för renhållning, samt ej kan gifvas ett för en nu oundviklig mindre ändamälsenlig konstruktion ännu nödvändigare fall. kommer också utan allt tvifvel den mesta och värsta orenligheten att afsätta sig uti trumman, samt aldrig flyta ut i sjön, utan måste med handarbete bortskaffas. Redan med nuvarande trumma, hvilken med horizontel och för djupt lagd botten samt för stora dimensioner sträcker sig från Norrmalmstorg till Nybroviken, inträffar detta förhållande, enär snart sagdt all smuts afsätter sig redan i den på Hamngatan belägna del af trumman. Om en trumma af nuvarande form skulle genom utfyllning i sjön äfven betydligt förlängas, så anse komiterade detta i ganska ringa eller snart sagdt ingen mån förvärra förhållandet, enär då, såsom nu, renhållningen endast genom handarbete kunde verkställas. Om eller när en permanent trumma för en större eller mindre del af N3rrmalm kommer att anläggas, så kan den, äfven med den utfyllning i viken, som komiterade föreslagit, få en lutning af omkring 1 på 600, uppfyllande ändamålet och sådan, att trumman kan hållas ren med eller utan spolning, beroende på saltsjöns stånd. Med en mindre utfyllning 1 viken kan visserligen trumman få en något bättre lutning, eller omkring 1 på 500. men denna skilnad är för obetydlig för att ega någon vigt i hufvudfr frågan om Nybrovikens ordnande. I ingen händelse kan dock, såsom förut är anfördt. en hufvudtrumma till nämnde vik så fördelaktigt anlä gas. som till Norrström vid Carl XHIs torg. a grund af det nu anförda anse komiterade således: 1:0 att. då en permanent trumma ej kan genom utfyllningen omedelbarligen 1 sammanhang med fyllningsoch kajarbetet anläggas, vattenafledningen för den närmaste framtiden blott kan på ett ofullkomligt sätt ordnas, äfven om den del af trumman, som ligger mellan Norrmalmstorg och Nybron blefve ombyggd, och att den större utfyllningen i viken ej medför någon afsevärd försämring af nuvarande förhållandet med vattenafledningen. 2:0 att den större utfyllningen ej hindrar anläggning af en lämpli sponmanent trumma ut till Ladugårdslandsviken. äfven om denna trumma skulle beräknas för vattenafledning frän lika stor terräng. som den nuvarande trumman omfattar. Då komiterade sålunda anse, minst sagdt, tvifvelaktigt huruvida någon hufvudtrumma bör utledas i Ladugårdslandsviken. och att denna fråga fordrar en noggrannare utredning. än komiterac egt tillfälle anställa. så följer derutaf, att komiterade ännu mindre kunna tillstyrka anläggning af en trumma från Klara sjö till nämnde vik, helst en sådan trumma skulle, till följd af sin ängd och den ringa höjdskilnaden mellan Mälarens och Saltsjöns vattenytor, icke kunna åstadkomma ström i Ladugårdslandsviken. och säl des ej komma att motsvara de med dess anläggning förknippade stora kostnader. De till komiterade öfverlemnade handlingar varda härjemte återställda. Stockhoim den 135 Februari 1864. F.W. Leijonancker. Hj. Ehworth. J.A. Berg. Alb. Lindhagen. Azel Alm.