Aftonbladet – 21 mars 1864, sida 3

MA VR Polisen under gatuuppträdena. Åtskilliga officiella handlingar föreligga nu rörande detta bedröfliga ämne. Öfverståthållaren har afgifvit en rapport till K. M. om händelserna, beledsagad af en rapport till öfverståthållaren från polismästaren Wallenberg. Slutligen har justitiekanslern infordrat bemälde hr Wallenbergs förklaring rörande de föreskrifter, som hade under de ifrågavarande dagarne blifvit polisstyrkan meddelade, rörande beskaffenheten af de anlitade tillfälliga biträdena, rörande förhållandet med deras beväpning och slutligen rörande anledningen till den famösa vattensprutningsåtgärden. Oaktadt polismästaren Wallenbergs rapport innefattar till en icke obetydlig del enahanda uppgifter, som förekommo i den skrift, som hr W-. för några dagar sedan insände till vårt blad, återgifva vi den emellertid här i sin helhet på det allmänheten må blifva i tillfälle se huru saken framställes från hr polismästarens sida. Ett uppmärksamt ge nomläsande af rapporten bidrager också väsentligen till händelsernas belysning. Man finner således af hr polismästarens egen framställning huru helt och hållet betydelselösa den första söndagsaftonens uppträden voro och att det i sjelfva verket var det olidiga arresterandet och den derpå följande vattensprutningsåtgärden, hvilka bidrovo att hälla massan tillsammans en god delafnatten. Att emellertid, sedan genom dessa tilldragelser en anledning blifvit gifven till folksamlingar äfven den följande aftonen, saken antog en annan karakter, synes af polismästarens rapport vara otvifvelaktigt, ty, om eljest de meddelade uppgifterna äro grundade rörande välklädda personer, som velat draga massans uppmärksamhet till utrikesministerns hotell, visar sig deraf, attnägra personer funnits, som varit verksamma för att försöka gifva någol slags karakter åt uppträdena på gatorna. Polisen skulle göra sig väl förtjent om samhället ifall den lyckades uppspåra de uslingar, hvilka sålunda försökt sig såsom nppviglare. Polismästaren Wallenberg yttrar sig äfven temligen vidlyftigt om de den 7 och 8 Mars vidtagna åtgärderna. Dessa torde dock få en närmare belysning till följd af den undersökning, hvilken vi förmoda kommer att blifva följden al den förklaring, som hr justitiekanslern infordrat. Vi ha redan för lär dan frambållit icke blott svårigheterna att åstadkomma bevisning mot de särskilda personer bland polisstyrkan, hvilka gjort sig saker till våld mot fredliga vandrare, utan äfven den omständigheten att dessa måste anses i viss mån mindre tillräkneliga än den eller de som hade dem under sitt befäl, och hade utfärdat sådana order att deraf foljde i hela staden en allmän hetsjagt på ensamme fredliga vandrare. Denna uppfattning ha vi funnit delad inom alla kretsar och alla klasser af hufvudstadens befolkning, och man skall derföre nu med tillfredsställelse erfara, att hr justitiekanslern vidtagit en åtgärd åsyftande just att få utredt huru mycken andel i det passerade som verkligen är att tillskrifva hr polismästaren Wallenberg, som vid de ifrågavarande tillfällena var den synliga och omedelbart verksamma ledaren af polisens åtgöranden. i meddela här de båda ifrågavarande handlingarne. Justitiekanslersembetets skrifvelse lyder sålunda: Till kr polismästaren J. A. Wallenberg. Då uppgifter förekommit icke allenast uti flera allmänna tidningar, utan äfven vid af mig bivistad undersökning inför Stockholms poliskammare derom, att måndagen och tisdagen den 7 och 8 innevarande månad våld blifvit brukadt och slag med s. k. battonger utdelats af flera polismakten tillhörande och tillfälligt biträdande personer, icke endast när sådant möjligen kunnat vara nödigt för dessa personers sgjelfförsvar eller när någon satt sig med våld eller hot mot den som ordning bibehålla eller häktning verkställa ville? och anledning dertill således kunnat hemtas af föreskrifterna i 57 af förordningen den 29 Januari 1861, utan äfven under förstnämda två dagar förekomna gatuuppträden vid åtskilliga andra tillfällen, när användande af våld eller utdelande af slag från polisens tjenstemän och betjente synes hafva varit alldeles obehörigt och otillständigt; då ett mer eller mindre berättigadt missnöje med de åtgärder. som vidtagits för ordningens vidmakthäållande, icke blott nämda två dagar, utan ock den näst föregående, synas varit enda anledningen till de sist lid ndag och måndag den 13 och 14 Mars inträffade fortsatta oordningar och det egentligen mot polistjenstemän och polisvaktkontoren då riktade våld; samt då för bedömande af flera ordinurie och extraordinarie polisbetjentes redan åtalade förfarande ofvannämde den 7 och 8 Mars nödigt är att erhålla noggrann kännedom angående de bud oeh befallningar desse af sine förmän erhållit; så får jag härigenom anmoda hr polismästaren natt skyndsamt till justitiekanslersembetet inkomma med upplysning, angående dels hvilka föreskrifter i allmänhet blifvit meddelade polisbetjeningen i hufvudstaden i afseende på användande af våld Af mmsmsaAaa Allar Af hattnnaae dde Am neh