är uti att önsk ilens liberal I mn inte hyllar samma hvar hängd som han. Nå, huru är det med nationalgardet?s Dödt och begrafvet. Som det var för vått för att gå ut och spatsera i parken efter middagen, gingo de in i ett tillstötande förmak, der de drucko kaffe, och del Palmetio rö n cigarr. Jag har nu berättat mina öden. sade Vincenzo, smen du har inte nämnt ting om hvad du tagit dig till sedan vi skildes. SMitt tal är kort4, sade Federico. 5edan jag en god tid hade gått och gjort ingenting och förslösat tiden på barnsligheter, om inte värre, ledde mig min goda engel att resa som frivillig till Krim. tBravo!S utropade Vincenzo. Det var likt dig; det var ädelt gjordt.4 Ge mig inte mer beröm än jag förtjenar, sade Federico. Jag har inte anspråk på mer än en förtjenst — lydnaden; lydnaden för en förkroppsligad engels befallningar och utan hvilken jag skulle stannat hemma i allt sköns lugn. sTro honom inte, signor CandiaX, sude markisinnan; han var alldeles vild efter att 1å komma ut. Det är mycket sannt, genmälde del Pal. metto; men jag skulle i alla fall inte begitvit mig af, om inte mitt regemente bli vit utkommenderadt — hvilket det inte ble — emedan jag hade fått i min träsi i likhet med en mängd annat förnums folk både inom och utom arlamentet, at kriget inte skulle vara til nytta för landet.s Ett misstag som jag var nog lycklig att få ur ditt hufvad-, sade hans hustru; och så for du och gjorde din pligt såsom en