Aftonbladet – 17 mars 1864, sida 2

om en naturlig utv ir ett mensklig kortare tid lyckas til alla krafter 1 anspråk, öfver är, endast betr drömmar, att idkerna entusiasmen hånad. pital, att de önska helst?, skall der alltic ond demon. som, slu och behändigare än d konjunkturen till att möjligt, rycka mensk. steg tillbaka. Vi hafva nyligen i förena meningarne åtr bland många med als historiska betydelsen kraftansträngnin bära namnet svensk, b au ett par andra. Det vald, å och förökar allmäö i Danmark. xhng gemensamt verka etens h de materiella omsorge gre mål, så ofta rna för längre eller den grad taga folkens att allt hvad derutuktas som dåraktiga blifva bannlysta och i ofta, med ett ord, ande och styrda komma ända derhän i udning af endast det, som kastar af änt, som enskildt kareden till hvad pris som finnas en eller annan gare än de njutande e försoffade, begagnar sköta sir sak och, om ighetens utveckling ett några artiklar sökt att minstone i en punkt cende på den större af Tysklands nyaste Vialla, som orde kunna förenas i som i denna tid från tysk sida föröfvas mot Danmark, är i sin grund nedrigt, i sin form afsh historiska tradition, förut hafva försökt at tagligt, — och redan delse för hela Norden har utvidgats, och u under dramats gång. allierade tyska storn Slesvig, den utveckli ri ka mak för åstodkommande al vid redan fulländade fa uppenbarar, att det h och mera, än endast c Hande af ett inro rategiska operatione: eserver de fys kyvärdt. Det har sin det är just detta, vi t göra tydligt och påhärigenom sin bety: men denna betydelse tvidgats i hög grad, Det sätt. hvarpå då vakterna fara fram i ng de gilvit åt sina rv äfven i Jylland, de terna göra räkning på ett tryggadt hvilande kta, allt tyder på, nej är gäller något annat ett tillfälligt tillfre tadt hat eller en fi gammalt ärfd maktlystnad åt ett visst håll. Det är i allt detta nä igot mer i händelse, ni rium, det Principen den är i en fråga i dag detta gamla id midt i detta , det upprörund det, som ogeneradt han linner fö di len den absoluta rätten! Vi hade trott på nä ladt europeisk fölk vilisationens makt. på notterna, på en lag kare, som den svag härpå, att vi med hir slutligen att sofva p mjuka örongott, men ut sig, ulltsammans, äggen att blifva det ett obevakadt ögonblick, — då voro så salige i sin fö gade europeiska rätt nagot på s meni ter styrkans makt öfver rätten. w victis! got vida mera, än en än ett simpelt k i silt vis princij är icke vacker, mena ng storartad. Den heVi höra åter V auer Pupplysningens tidele skådespelet af välgör sig till berre der alt vara, som kastar och ropa detta är sot, som blifvit kalhade trott på eihedern äfven ikabialla, för den starvi hade trott så länge nmelskt lugn lade oss ä vär sjelfbelåtenheta det har plötsligen vivara en lögn eller på Öfvermakten har i de flesta et Pstadoch då ii örtröstan till d stillständet? menskligheten som bäst byggde ångskorstenar eller promenerade i sina tivo — passat på alt åte folkens öden; en bre nu upplyst för oss all iparker, amt in I har i ett denna politiska uselr gripa vålds: ed ljungeld I het, nedrighet. jesuitism och rinaldinism, som länge arhetat i matien invaggade sig och försäkrade oss hv att folkens sak vore i Det är den råa styr reser sig midt i detta uf rättslärde och stat Och handlingen är derefter. Alsom gröna. drig hafva teorierna I tysthet, medan diplosjelf i glada drömmar rje timma af dagen, de ta händer. kons princip, som åter Europa, så uppfyldt smän, såväl prånade, a idit ett skamligare nederlag och aldrig hafva vapnen mera oförsynt makal togan? alt. som på Ciceros Men de tyska maktern marks hjerta är ingah För rofrets specialitet vore E t. alt detta företräde. Det i melse med gammal tysk sed. är sidan i stället för tid. vika för denna. as uppträdande i Daninda ensomt stående. gå de i spetsen, det icke tillerkänna dem r i full öfverensstämRedan Vacius har med en underbar blick för lynnen och karakterer tilldela roll. då han låter anti ving i Moseltrakten sedan uppegga sina k lika uppmaningsord: en, Balaverna för äran, Germanerna för rof Germanos ad predam instiguntesY, F undertryckandet med vi ryssarne i Polen. nära sammanhang me vakgrunden visar sig er en ny helig ollim lets verk. Det är ippslaget till nägot ammansvärjning mot wettväldets gamla trud t tyskheten dess rätta örarne i en folkslagtför omkring 1500 är rigare medelst trenne Gallerna för frihe, Ör 1d och svärd, der ha Men det ena står i d det andra, och i redan i dunkla kontu18? för alt kröna tt. utt häri icke skönja wunde, till en ny friheten mellan bajoitionella representaner, till en dynastisk rörelse rakt emot hela len nyare tidens nm örsök att träda ullr erna och proklamera vari I stället för fö Vid sadant förhålla om hittills varit ant en nagot förä nmstär i en ny erket är en rent rägan blir numera nt sk Hifvit berörda af den om hotar att vända vad lag och rätt hete amhö ck: förtrye ölveriets, skola des nycken olörsynt välds at till svar, än en que voulez vousv? et länga sorgespelet i git sig ganska lugn uropa ser detsamma ipen de rnu all essa folk i åsv Euro la, till ett förtvifladt nöjlig rätt under fät. skräckvälde och barit och lag och kultur. de antager den frågu, ad den danska, sjelfrad karakter, och den ickelse. som i sjeltva och allmänt europeisk. helt simpelt denna: ola de folk, hvilka ännu ieke omedelbart demoniska koalitiov, upp och ner på allt er, utt införa ett nytt kete, en ny moral: bragd ieke hafva anaxelryekning och ett pu har äsett helu Polen och derpå — t sin normala sömn: öfversitteri, i prin mma, om cj precist i detaljerna, ildt husera på den danska hutfön, skall et älven här — gå odt barn? Man till straffadt sker: vet ma en iär? Har man en etta rätt klart för sig it det gäller ett undan tende, —— nej! det gäl t system, en po ol Ada de ilt lägga sig som ett äler, alt allt detta n då hvad det igruns enda gång gjort allt 2? Man inbillar sig, Hag och något öfrerler begynvelsen till dning, ett nytt Eu