Aftonbladet – 14 mars 1864, sida 3

das att prins Osear, som nyligen varit lifligt sysselsatt med att inspektera rikets försvarsstationer, skulle sammanträffa med de kongl. resande på Skodsborg eller Beckaskog, om ej på båda dessa kongl. lustslott. Jag har anledning förmoda att det råd, som H. M:t, i öfverensstämmelse med sin ministere, har beslutit att gifva konungen af Danmark, med afseende å holsteinska frågan, bhfver att icke göra vä nd mot hvad tyska förbundsdagen må öretaga i detta hertigdöme, men att ögonblickligen med våld motsätta sig hvarje försök från dess sida att öfvergå Bidern. (Undert.) G. S. S. Jerningham. 6 Depesch från Envoyer Jerningham till Lord Russell, daterad Stockholm den 4:de Aug, 1863. (Utdrag:) Grefve Manderström har uppläst för mig en skrifvelse från grefve Wachtmeister, af den 27:de sistl. Juli, som redogör för ett samtal med eders herrlighet om den af honom meddelade depeschen från grefve Manderström af den 19:de i samma månad, beträffande den nuvarande ställningen af tvistefrågan mellan Danmark och Tyskland angående Holstein. De tre väsentliga uppgifterna i grefve Wachtmeisters skrifvelse tycktes mig vara, att eders herrlighet afböjt att fullkomligt instämma i grefve Manderströms gillande af danska regeringens handlingar; att eders herrlighet hade framställt svårigheten att noggrannt säga hvilka åtgärder som af andra regeringar borde vidtagas, om tyska förbundet skulle besätta Slesvig: och att eders herrlighet hade åter uttryckt sin tanke att Danmarks hufvudsakliga och omedelbara mål borde vara att fullkomligt uppfylla sina förbindelser rörande detta hertigdöme. I afseende å sistnämnda punkt gaf grefve Manderström sitt fullkomliga bifall tillkänna, tilläggande att han beständigt påyrkat den hos danska regeringen. (Undert.) G. S. S. Jerningham. 7 Depesch från kongl. Storbritanniska ministern i Köpenhamn, A. Paget, till lord Russell, daterad Köpenhamn den 3 Sept. 1863. (Utdrag :) Grefve Manderström, som varit på besök i Skåne, kom öfver till Köpenhamn från Malmö på väg till Göteborg och Stockholm, sistl. lördag den 29:de Aug. och hade ett möte med hr Hall hos svenska ministern, grefve Hamilton. Jag är i tillfälle att, enligt både hr Halls och grefve Hamiltons utsago, meddela eders herrlighet, att svenska regeringen ännu icke ingått någon skriftlig förbindelse rörande hbjelpsändningen från Sverge till Danmark, i händelse af fendtligheter mellan detia sednare land och tyska förbundet: men då hr Hall i samtalet med grefve Manderström närmare berörde denna punkt, svarade h. excellens uttryckligen hr Hall att, ehuru svenska regeringen egde samma åsigt som den danska rörande det möjliga inryckandet af förbundstrupper i Holstein, kunde den icke utsätta sig för att börja fiendtligheter mot förbundet på federalt område, och han afrådde enträget danska regeringen fran att göra det. De skäl som af grefve Manderström gäålvos för detta råd voro, ett, ehuru berättigadt Danmark än i sjelfva verket, enligt svenska regeringens tanke, vore att motsätta sig besättandet af Holstein, vore detta en sak som måste förklaras för andra regeringar, hvilka i Holstein endast sågo ett förbundsland öfver hvilket, enligt förbundets lagar, förbundsdagen, hade rätt att öfva sin myndighet och verkställa sina beslut genom användande af vapenmakt, om andra medel svcko. Danska regeringen skulle således sätta sig i en falsk ställning till Europa, den skulle gifva Tyskland fördelen af att kunna påstå det Danmark vore den anfallande, och detta, under närvarande sinsstämning i Europa, då alla stormakter äfva fredens bibehållande, skulle i icke ringa mån ofördelaktigt inverka på Danmarks sak. Grefve Manderström uttryckte vidare den äåsigten, att stormakterna säkerligen ieke skulle tillåta Tyskland att förblifva i ständig besittning af Holstein och derigenom liksom svälta Danmark till eftergift: att dessförinnan de skulle taga saken allvarsamt om händer och fordra af Tyskland ett tydligt och klart uttalande om ockupationens syfte och föremål. Jag är icke utan förhoppning att detta kloka och moderata råd af grefve Manderström, såsom upprepande det som gifvits af Hans svenska RR kommer att vinna öfverhand inom danska kabinettet. — Eders herrlighet lärer hafva bemärkt, att dess svar till förbundsdagen är utomordentligt försigtigt i denna punkt. Principen för deras rätt att beirakta ockupation såsom en internationel fråga är uttryckligen uttalad, men der finnes ingen häntydning till de åtgärder som möjligen komma att vidtagas till försvar för denna rätt. Jag har endast att tillägga, att jag icke försummat något tillfälle att tillråda danska regeringen att icke göra något motstånd mot förbundstrupperna i Holstein, och att samma råd äfvenledes gifvits af min franske kollega. CUndert.) Å. Paget. Depesch från hr Jerningham till lord Russell, daterad Stockholm d. 9 Nov. 1863 ) Af min franske kollega förnimmer jag, att han, som hört omtalas en afsigt hos den härvarande regeringen att underteckna försvarsförbundet med Danmark trots den dana frågans mera fredliga utseende för tilllet, tillsport grefve Manderström härom, hvarvid hans excellens kraftigt förnekat det antydda förhållandet, med förklarande, att traktatens undertecknande icke var tillämnadt nu mera än under de sednaste fem eller sex veckorna. (Undert.) G. S. S. Jerningham. Forts. fölier.