Aftonbladet – 12 mars 1864, sida 2

DE JR SE SUCUPDOINRATC Ulal: TIIlgaste anledning öfverfallas och slås fördertvade, så ör det en måttlig tröst för dem Isom det drabbar. att detta icke sker afförIrymda Langholmare eller kring wanditer, utan af de laclig ehetens : till hvilkas underhåll de sjelfva kontribuera. än, hvactil po-. k äts het och personlig ficudskap i dessa tilldragelser sökt en kärkommen unille ej tveka att instämma i detta under — de vi ej ansägo att deri flög a falsk uppfattning uf oväsendets natur. ! Man vill nemligen numera vifva detsamma kurakberen af nagot gunska allvarsamt. som af en folkrörelse, medveten alt sitt ma och ledd af 7Osynlige ledare, eller bakom kulisserna dolde kockar. En och annan gissning har till och med framträdt. att protektionisterna nu, såsom ISAR, varit med om koket.? Om den sednare gissningens tillförlitlis wet torde Dagl Alleh. kunna gifva bästa d. eftersom bladet talar öm dolde ar, utan att närmare uppgilva hvat härmed asyftas. Vi äro. för vär del. ehuru efvande på afständ från skådeplatsen. nog. (6 va alt anse hvarje sådan framkastad misstanke ogrundad och derföre my i obehörig. Tv till trots af uppträdenas I 1 ( ryande på mandagsaftonen, med nagra efter. yningnr dagarne derefter, så hafva d enligt vår uppfattning, varit föllkomlir I planlösa och endast ofrivilliga utbrott af I stora sammanskockade ma rs mottaglighet för infall och gyckel, hvilket dock lätt kan jötvergå till förbittring, när ordningens väktare icke förstå att behandla saken såsom Isig bör. I Händelserna i Mars IS4S eode, hvad man) än derom ma hafva sagt. nästan enahand karakters Reformvännernå höllo en bank uti samma De la Croix salong. Menni hopar stodo utanför. På ett och annat oat-; hörn voro ufnuågra antingen upptagsmakare, I leller intrigörer, uppslagna plakater, hvilka manade 75000 medborgare utt samlas på; I Brunkebergs torg. i Massorua skulle nagot taga sig för. Till! ut höljade de ned till presidenten Hartmansdortfs bostad, sloögo ut fönstren och hade kanske företagit ännu svårare vald, om j patruller sent oms sider kommit. Då de? illfragades hvad de ville. kunde intet svar erhallas. om ej från enst ka röster, som ropade: 7 bort med ni friheten . och detta utanför den mans krossade fönster. som just varit emot denna reform. Der inträffade den första natten olldeles enahanda upptåg, som berättas af Dagl. Alleh:s Conrad Så kom der en yugling). ringande utför en af de från Brunke ; mnde gator, ropande af alla kraft lefve reformen! Fn honom mötande i I I H I rorimvän hejdar skrikhalsen i loppet, fattar: honom i armen och frågar: hvad menar du med reformen 7 Det vet jag inte, men ! det är så roligt så. Slitande sig lös. fört) sätter hun sitt lopp. allt under ropen: lefve I reformen i Man känner likväl till hvilka sorgliga hän delser dessa äfventyr under de paföljande nätterna ledde. Naturligtvis kastades skulden pu retormvännerna och misstankar ut talades högt, att rörelsen var ledd ordolde; revolutionäre ledare. Ja, då den undre na ten en mängd frivillige troncns försvarare voro somlade på slottet, under det rapporugo och kommo, uppträdde vid mid naltstiden d. v. polismästaren Bergman, utropande, att fyra uf nnstittarne. hvilkas) namn angäfvos. nu lågo spade. Il Denna lättfärdiga angilvelse kunde hr Berg-! 0 man.trots alla de arslänga ransakningarne,!i sedermera aldrig styrka. likasom man uldrie. savidt kändt är. kunde uppdaga ett I spar al nagon revolutionär plan. Vi ege h icke ens nagon visshet derom. att pennin ih såsom det uppgats. blifvit utdelade på kro-)s une I stadens gränder, för att frunkalla!g rop möt det fruktade steget till tullnedsätt-g ningar, som då var af regeringen föreslaget. men derefter atertogs. I Den som skrifver delta har cenomiefvat lessa tilldragelser och atergal iw uppfatta ning deraf, som han funnit sedermera allt-5 ner bekräftad. uti den tidens Dagl. Alleh:a. ih Det påstods. utt han sett saken alltför vt-ju igt, emedan der lågo många dolde kockar ukom, hvilka önskade en revolution 0. s i Hvarför kom aldrig ens en tillstymmelse ja värtill i dagen? n Det har synts ej vara ur vägen at åter si alla dessa bedrötliga erinringar nu. då uppmm iden ect ram. som v n varit icke! gp: ww langt när så allvursomma som under) m farsdacarne 18S4S. men hvilka man än-ut Jock yclat gifva en viss betydelse. Man bör! j heller olömma. att tiderna na och då äro, St nycket olika. Men i en sak synas de hafva varit ika, nemligen i polismalktens totala okunni et om massornas shinesstämning, Om si ann rörelsers karakter och om sättet att n pplösa de Hade denna ordningens makt Yi ETERISKA IN TINAS KRAMER VARSE SRS k T vmföord och Y örträftliga pinnar att hänga s