Aftonbladet – 10 mars 1864, sida 3

beldemonstirationer och gatutumult, hållet af en skrålande mass? och en vildsint polis. Men lyckligtvis kan detta ej bli fallet. Vi hoppas, att de redan började ransakningarne innan kort komma att sprida ljus öfver det verkliga upphofvet till dessa beklagansvärda oordningar. Officiella bladet har meddelat huru som den andra af orolighetsaftnarne, d. v. s. i måndags, plakater, innehållande uppmaningar tillfolksamlingar blifvit uppslagnai gathörnen och kolporterade. Denna omständighet gifver vid handen, att ?osynliga 1edare? verkligen förefinnas och att man, om icke lojheten och slappheten är alltför stor, borde kunna taga reda på dem. Det lärer väl ej falla någon menniska in — om j möjligen sådana som vilja afleda uppmärksamheten på orätt spår — att dylika uppmaningar kunnat utgå från Danmarks och frihetens vänner. Ett försök att vilja skrämn regeringen, i fråga om utrikes-politik, skulle förutsätta höjden af vanvett, enär ett dylikt försök naturligtvis skulle verka rakt emot det åsyftade ändamålet; ifall man ens för ett ögonblick kunde tänka sig, att de som redligt kämpa för genomförandet af ider, skulle nedlåta sig till att begagna medel sådana som de ifrågavarande. De händer, som föra ljusets, rättens och frihetens vapen, äro hvarken skickliga eller villiga att springa mörksens ärenden, Det kan säledes ej vara från idernas män som dylikt utgått. Huruvida det deremot kunnat vara ett eller annat intresse? som vid detta tillfälle tagit iniativet; som möjligen haft för afsigt att söka skrämma regeringen från något för detsamma menligt, är någonting, som väl framtiden kommer att upp: daga. Detta vore åtminstone en -bäde rimligare och sannolikare förklaringsorund ; och det var icke första gången som intressenas målsmän visat sig ega både vilja och förmåga, att verka i denna riktning. Man bör emellertid lyckönska sig, ett dessa för en del af Stockholms befolkring så föga hedrande uppträden nu tagit slut, och hoppas att de icke måtte förnyas. -