Aftonbladet – 9 mars 1864, sida 3

dansk-tyska kriget, derest icke alla medundertecknarne af Londonprotokollet görs det. Denna motsägelse består deruti, att. under det man å ena sidan dels sjelf fabricerar, dels ur danska tidningar lånar alla möjliga stöd för den åsigten, ut Danmark nu liksom 1848 ändock omsider skall, äfven utan hjelp, gå segrande ur den olika striden, man å den andra enständigt påstår, att det vore en gagnlös och till intet tjenande uppoffring att bispringa Danm med det ringare antal trupper, som sjelf vore i stånd att lemna. Kan Jord sell med skäl säga, att det är ändamälslöst och alldeles icke verkande till Danmarks frounina. ntan endast till ökad blodsutgjutelse, om fngland skickar sin -— dock likväl större än Sve Norges — disponibla här mot Danmar iender. så vore det ännu mera dumt, ja, rent af. don-quixotiskt, om Sverge skulle löpa ästad med sin Hla här. Russell menar, att om engelsmännen komme öfver till Danmark, så skulle preussare och österrikare endast kasta dit så mycket m folk. hvarigenom danskarne med sina svaga hjelpare dock alltid skulle komma till korta. Pill den närvarande mansspillan hos danskar och tyskar skulle då blott komma en ny mansspillan af engelsmån och en ökad af tyskar: men resultatet — naturligtvis Danmarks underkastelse — blefve ändå detsamma, endast tillvägabragt med en större grymhet och en större förlust af pengar och menniskor. Samma måste förhållandet blifva, om Sverge ensamt blefve den, som åtoge sig rollen af en ädelmodig hjelpare. Det måste i sanning råda bra mycken tanklös glömska cher skrymteri och feghet hos dem som kunna göra sig skyldiga till så påtagliga motsägelser. Ty skall Danmark komma till korta, om det får en mindre hjelp, så måste det ännu säkrare komme till korta, om det får ingen. Man har nemligen icke den minsta anledning förmoda, att Preussen och Österrike för närvarande hålla allenast ett tornerspel med Danmark till ömsesidig lust och gamman, jemte nyttig öfning, och att leken först da skulle öfvergi till allvar, om svenskar och norrmän eller engelsmän blandade sig med deri och gåIunda uppretade de fromma tyskarne. De skola nog utan någon Sverges-Norges eller Englands åtgärd veta att använda tillräckligt med trupper för att vinna sitt ändamål. Men. nu är det dock -etw faktum, att Danmark gick obesegradt ur-den förra striden, och derföre är det en icke så osannolik möjlighet, att det äfven går feerande ur det närvarande. Likväl är det. ehuriå icke en omöjlighet, ändock blott en möjlighet; men då denna, såsom man sjell påstår, har sannolikheter för sig, så borde. det. ju vara gänska lätt att göra dessa till verklighet. Och då man, såsom Sverge-Norge, till följd af sitt läge, dervid icke löper någon fara, borde man icke, när man harså många och högvigtiga skäl som vi. hemtade både från det förflutna — såsom traktater; löften och uppmuntringar — och frän det tillkommande, asom lättad och vidgad inre utveckling samt kad styrka och trygghet emöt yttre fiender, samt från det, som aldrig förflyter — det eviga — kristendomens eviga sanningar; som bjuda oss att kärleksfullt hjelpa och bislå vår nödställde broder, jo, att våga lifvet för sina vänner (Joh. 15: 12. 139. borde man icke då, säger jag; kasta bort all: tvekan och, efter -en nödig, men rask förberedelse, skynda att bistå och förs värfva? (Mat. 18:15) sin broder och grbong? Jo. visserligen. Och om Sverge-Norge så gjorde -— och defta utan att vänta och vänta. att England först skall krypa ut ut n sjeltviskhets och egennyttus slutna snäckskal — då kan man taga för afgjordt, att striden skulle sluta till hela Skandinaviens gemensamma ära och fördel. Sverges-Norges och Danmarks förenade flotta skulle nemligen fullständigt kunna blockera. de tyska hamnarne och uppsnappa hvarje på sjön betintligt tyskt fartyg; ställningen vid DyhbölÅls, gom för Danmark är en sådan hufvudoch lifsak, skulle. genom biträde af nägra svenska och norska regementen, hyarigenonm på en gäng försvaret förstärktes och den nödiga vaksamheten underlättades, blifva orubblig oötvervinnelig samt ströfkårer kunna utekickas att upprifva och förstöra fiendens för proviantering eller af ännan orsak kringspridda kärer, och hvad icke minst betyder, nya moraliska krafter, skulle härigenom sättas i rörelse till Danmarks förmån — såsom ökadt möd och tillförsigt hos danskarne. ädel inbördes täflan i mans lig bragd och tapperhet mellan Nordoch Syd-skandinaver — ja, eökert skulle Gud vara med på den sidan, der trofastbeten och kärleken voro förevade till rättens ochsånningens försvar. —0mi— s KS (0) Fill Red. af Aftonbladet. Då det mycket skrikits om det oföreigtiga, ja oförsvarligas, som skulle ligga deri. att inbjudarne till det nyligen hållna fallkmötet för detsamma valt en söndag. så