Aftonbladet – 5 mars 1864, sida 2

uppsättas. Der 300-pundiga kanoner erfordras, är det ett narrverk att endast ega 24och högst 72-pundiga. Till och med vid Dannevirke, der man endast hade menniskor af kött och blod, men icke 7—11 tums jeruplåtar att beskjuta, hade danskarne grölre kanoner än vi till dato egti våra fästningar, nemligen 84-pundiga. Det vill synas, som äfven sjelfva fästningsmurarne behöfde omses och förbättras. Vid de förlidne höst anställda skjutförsöken vid Carlsborg visade sig, att vid det enda skott, som eaflossades mot ett fästningstorn, hvarå var fästad en pansarplåt om cirka 20 å 25 qvadratfots yta, kulans tryckning mot plåten medförde den verkan på tornmuren, att sprickor derå uppkommo; och vid skjutning mot obeklädd mur, trängdes den sten, som träffades af kulan redan vid andra skottet inåt nästan midt igenom hela muren. Stensroe synas vara för lätta och små, eå att de icke genom egen tyogd kunna göra motstånd och bibehåila sin plats. Skall man låta denna erfarenhet gå utan nytta förlorad? Man har så väl vid Carlsborg som vid den nya redutten å R:ndön gjort sig all möda att åstadkomma en vacker fästning, som genom sitt prydliga yttre kunde på åskådaren göra godt intryck. BStenane, som användts till beklädnad å den sistnämnda befästningen, äro omsorgsfullt valda och de vackra gesimserna ha kostat flera tasen rdr. Så förete äfven murerne vid Carlsborg en ståtlig struktur; den ena porten ör at den byggnvadsstilen, och den andra af den. Det hela är en profkarta på stilar, fom för den som vill studera sådana. kan vara iotressant, men för dem, som inom fästningen skola se landets sista värn, har det obehag, att den förråder osäkerhet hos byggmästaren om det tjenligaste och bästa samt väcker tvifvel om arbetets styrka och ändamålsenlighet. Något dylikt är, frukta vi, äfven fallet inom det embete, som har högsta ledningen af artilleriväsendet här i landet sig anförtrodd. Hvar och en vet att den nuvarande generalfälttygmästaren är en utmärkt vetenskapsman och en af landets störste matematici, samt att han såsom konstruk tör af eldvapen eger lysande förtjenster: men det vill stundom synas som han med dessa egenskaper icke förenade den handlingskraft, som för chefen för en förvalt ningsgren, sådan som denna, är så nödvändig, samt att hos honom alltför ofta det bästa blir en farlig fiende till det goda. Hr Wrede räknar och experimenterar, under det att andra handla; och ianan han blif vit färdig med eina kalkyler, hafva våra fiender, såsom äfven våra vänner, längesedan försett sig med hvad vi sakna, men oundgängligen behöfva. Orsaken dertill att svenska staten ännu i slutet af år 1862 knapp! hade en enda refflad kanon, under det att snart sagdt al!a andra makter då förskaffat sig såduna, har ef regeringen sjelf, i en kongl. proposition, angilfvits vara den att generalfälttygmästaren ännu icke lyckats vinna en ölvertygelse om företrädet a! något visst system för det reiflade artilleriet. Likväl hafva våra egna gjuterier länge förfärdigat sädana kanoner åt främ mande akter, hvilka varit dermed synnerligen belåtoa, Det är länge sedan vi uti Independance Belge läste ett särde les fördelaktigt omdöme om de svenska refflade kanoner, efter Wahrendorffs system. med hvilka skjutförsök blifvit anställda vid Ostende. Precisionen och lättheten att ser vera dessa präktiga pjeser, hvilkas skott gingo 5500 metres, väckte allmän förvåning. Lyckligtvis visar sig nu någon större rörlighet inom artillerivapnet; men vi befara att de 24 å 30 grötre kanoner, hvartill mede af de tre millionerna blifvit anslagna, u göra ett alltför rioga antel i förhållande tili det stora behofvet.