Aftonbladet – 29 februari 1864, sida 2

le första föremålen för hennes sträfvanden. ;amlingarne i denna riktning hafva också vunit en ganska stor utsträckning, genom de rikaltiga bidrag, som under de föregående åren emnats af hrr Rietz, Hofberg, Kjellmark, m. I, och föreningen eger redan temligen fullstänliga ordlistor från Östra, Vestra och Södra Neike. Den bristande kännedomen om Nordvestra Nerikes ordförråd har under det sista året blifrit uti väsentlig mån afhulpen genom den omattande och rika ordsamling från Kihlssucken, ipptagande mer än 1000 der brukade ord och alesätt, som föreningen fått emottaga af 8. m. idjunkten A. Wetter. Utom denna större saming, som intager ett värdigt rum vid sidan af rr Hofbergs och Kjellmarks förut lemnade biIrag, har föreningen från flera välviljare i anIra trakter af Nerike erhållit smärre anteckningar, hvarigenom en och annan lucka uti ildre ordlistor kunnat fyllas. Men oaktadt folkspråket således är det fält som företrädesvis bearbetats, återstår dock äfven der mycket att innu skörda, innan dessa samlingar, hvilkas ordnande öfverlemnats åt föreningens nuvarande sekreterare, kunna sammanfattas till en ordbok sfver Nerikes folkspråk. Det har dessutom varit föreningens afsigt att i detta arbete icke blott framlägga Nerikes-målets ordförråd utan äfven visa hvilka af dessa till större delen nu svårfattliga och förgätna ord fordom varit i Svensk skrift brukade; och detta är förhållandet med sanska många att ej söga de flesta af våra s. . landskapsord, af hvilka en del först under sista århundradet försvunnit ur skriftspråket. En sådan undersökning, som kräfver både tid och arbete, måste naturligtvis fördröja ordbokens utgifvande; men föreningen har dock ansett den böra föredragas framför den ofta alltför vidlyftiga och genom andra dialekt-ordböcker nu mera umbärliga jemförelsen med andra beslägtade tungomäls ordförråd, som för att blifva något mera än blott kompilation dessutom fordrar vidsträcktare linguistiska insigter än hvad föreningen kan ega till sitt förfogande. I följd deraf att föreningens verksamhetsfält icke är inskränkt till endast det egentliga Nerike utan omfattar hela Örebro län, har folkspråket inom de till det gamla Westmwanland räknade bergslagerna äfven varit föremål för hennes uppmärksamhet. Öfver Ramsbergs byg demål eger föreningen en uti sista redogörelsen för 1861 omnämnd ordlista, inlemnad af 8. m. adjunkten R. Blumenberg, hvilken nu af ho nom tillökats med nya anteckningar, upptagande 4 ark. Äfven från Ljusnarsbergs socken hal föreningen nu fått en dylik ordlista af samma hand på 6 ark, anmärkningsvärd för den sorg fällighet hvarmed samlaren uppsökt och antecknat alla derstädes förekommande ord och namn på sjöar, berg, gårdar, ängar, 0. s. v. hvilka kunna förskrifva sig från de derstädes under Carl IX:des tid och äfven sednare invandrande finnarne, såsom bergen Ivamax, Kallioberget Malliomax, Sivamoli, Wirkolax m. fl., ängarne Akanyti och Wajtanyti, bäcken Hottokansa, ud den Ritaniemi, gärdarne Lamimaki, Läpesto Lättopello, Paljaki m. fl. Detta är af så myc ket större intresse, som dessa benämningar del: redan äro, dels snart torde blifva utbytta mo nyare svenska namn. UR