Aftonbladet – 25 februari 1864, sida 2

Man har på den sista tiden haft rik erfarenhet af huruledes de, som äro freds vänner quand möme, göra allt möjligt för att stoppa både ögon och öron :ill oeh inbilla sig sjelfva och andra, att icke någon fara är färde, att några våldsinkräktningar icke äro å bane, att det aldrig kan komma i fråga att tvenne stormakter skulle kunna begagna den allmänna försoffningen för att söka repetera det en gång mot Polen begångna. nidingsdådet. Under åraal har det varit klart för hvar och en som velat se, att allt det, som utgjort den i oändlighet omtuggade ?dansk-tyska frågan, endast varit lumpna förev ndningar, för att komma i oenighet med Danmark och hålla tvisten öppen, för att vid lägligt ti Ifälle få utföra de erö ringsplaner, på hvilka Tyskland länge ru vat; men de absolut: fredsvännerna sågo ingentinz annat än diplomatiska noter, som icke kunde leda till något annat resultat än nya diplomatiska noter. Då tyska förbundet lät sina trupper inrycka i Holstein, fastän Danmark för längesedan gått in på allt, som förut blifvit fordradt såsom vilkor för denna s8. k. exekution, och då under skyddet af tyska kanoner och bajonetter en pretendent proklamerades i hvarenda by i Holstein, fann något hvar, att ögonblicket nalkades då de tyska afsigterna skulle komma till utförande, men fredsvännerna af Manchesterskolan sågo häri ingenting annat än en tvist mellan tyska förbundet och Danmark, hvilken icke på minsta sätt kom den öfriga verlden vid. Då strax derpå Preussen och Österrike uppställde nya fordringar för att tå en förevändning att anfalla äfven Slesvig och då Danmark äfven nu förklarade sig beredvilligt att göra allt hvad som var möjligt att göra för att tillfredsställa deras fullkomligt obefogade anspråk och då till och med stormakterna erbjödo sin garanti för uppfyllande af dessa löften, blef det klart för enhvar, som icke med afsigt gjorde sig blind, att de bäda tyska stormakterna voro mycket oroliga att förevändningen till invasiooen skulle gå dem ur händerna och att de hastade att sätta den i verket, för att icke möjligen några ännu längre gående eftergifter skulle nödga dem att uppfinna nya förevändningar; men de blinda fredsvännerna till hvad pris som helst hvarken hörde eller sägo något annat än en ockupation, som icke på minsta sätt hotade Danmarks integritet och icke i sig involverade några eröfringsplaner. När danska embetsmän i Slesvig pinas och förföljes; när det kungliga vapnet öfverallt nedrifves; när tyskt epråk i förvaltningen ötverallt påbjudes; när hvar och en som misstänkes att vara trogen sin lagliga öfverhet kastas i fängelse och misshandlas, när prester af sådan anledning bakbindas och släpas med trupperna; när detta skräckvälde af preussarne utsträckes äfven till Holstein och till och med till sådana för politiken helt och hållet främmande personer som den ytterst fridsamme och älsklige skalden Molbech, hvars enda fel är att vara professor i nordiska språket och litteraturen, så törmå fredsvännerna ännu es ARDESRESENEN ERNER SE ESAESTSONETESASERA