Aftonbladet – 24 februari 1864, sida 3

Det af det Psehleswig-holsteinska? kotteriet författade recept till fördrifvande af illa anskrifoa danskt sinnade embetsmän användes fortfarande med framgång af de österrikiska och preussiska maktinnehafvarne. Officielt uttalar visserligen civilkommissarien, att alla embetsmän, mot hvars hacdlingssätt intet är att anmärka, skola fortfara i utöfningen af sina befattningar; men öcsker man att skilja sig från dem, så heter get, antingen att de Österrikiskt-preussiska intressena fordra deras aflägsnande, eller också begagnar man det ofvan antydda receptet: de beskyllas för spioneri och arresteras. Denna förhållningsregel synes nu icke skola inskränkas till Slesvig ensamt, utan, sedan preussarne ha bemäkfigat sig tyglarne i Holstein, äfven till detta hertigdöme, och enligt hvad som förljudes, väntar man att fruktan för dessa våldshandlingar skall bringa andra misliebige? elementer till frivilligt aflägsnande. Det heter sålunda i en korrespondens från Kiel af den 15 till Börsenballe: I eftermiddsg kl. 4 blef professorn i danskt språk och litteratur vid härvarande universitet Molbech (skalden), infödd dansk, arresterad af militär och i vagn transporterad till Fiensborg. Hos de för kort tid sedan i Slesvig arresterade presterna skola papper hafva påträffats, som starkt komprometterat honom, och man väntar här att äfven andra personer, som bland allmänheten äro mycket misstänkta för spioneri, nu frivilligt skola öneka att få aflägsna sig. Det akademiska konsistoriet hade förut fått order att låta arrestera Molbech, men hade vägrat att så göra, på grund deraf att det preussiska militärkommandot icke var kompetent att befalla arresteringar på holsteinskt område?. — I Slesvig fortgå afsättnipgarne med stor ifver. Afven kyrkoherdar afsättas, och andra tillsättas. Till de bättre prestkallen är sökningen stor, och det händer ofta att en nyss insatt pastor öfverger sin plats för ett bättre kall. Sålunda ha åtskilliga embeten redan på kort tid gätt igenom 3 å 4 händer. Enligt ett meddelande till Börsenballe, är tidningen Dannevirkes officin, på grund at det preussiska kommendantskapets order, förseglad och utgifvandet af nämnda tidning förbjudet. I Fedrelandet? läses följande verser: I Farens Stand. Tungt ruger Mörket over Danmarks Rige, Vildt tumler Bölgen med vor lille Baad, Kun sorte Skyer af Horizonten stige, Mens Haabets Stjerner slukkes ud i Graad. Dog frygt ei, danske Mand! et Forsyn vaager. Slip ei Dig selv, saa slipper Gud Dig ei; Der lyser jo en Sol bag alle Taager, Naar mindst Du troer — bestraaler den din Vei. Stol först paa Gud og saa paa egne Krefter, Brug saa din Kraft, saa hjälper Gud Dig nok! Slaa til som Mand, og lyt ei Bange efter De Raad, som komme fra din Venneflok! Du Bretlands Son, med dine Talemaader, Hold Du Dig til din Bismer og din Vzegt, Hvert Venneraad, hvert hyklersk Ord forraader: Du er en skarclös, sneverhjertet Slegt. Kun golde Raad imod vor bittre Smerte! Imod de dybe Saar din kolde Tröst! Dit kolde Overleg har intet Hjerte, Kun en Maskine klapprer i dit Bryst. Styr Dampmaskinens Hjul, men ikke Verden, Trek Dig tilbage i din dybe Schacht, Lad Trolden vere Vidne til din Fzerden, Der vil Du höste Ros — hos os Foragt. Men Du, Fostbroderland! — I Nordens Löver! Hvi brumme dösigt I med gode Raad? Det er ei Raad, men Sverd, som vi behöver, Vi trenger ei til Löfter, men til Daad. Og dog hvem veed, om ikke her vi skue Paany en Samson i Dalilas Garn; Thi selv den Sterkeste kan Magten kue, I Troldens Net blier Kempen til et Barn. Men Du, mit Folk! Dig binde ingen Lenker! Staa fast, staa frit, ver tillidsfuld og stark! Ifald Du falder, segner Du for Renker, Men seirer Du, er det dit eget Verk. Saa stol paa Gud! lad indre Tvedragt fare, Slut sammen Ryg mod Ryg og Haand i Haand! Betzenk det vel: Du er en lille Skare; Hold Aandens Enhed fast i Fredens Baandi . St,