Aftonbladet – 18 februari 1864, sida 2

orätt; samvetet är i många fall vårt säkraste rättesnöre. Ja, då det är ett upplyst samvete. cMånget bern vet mera om tron än den skarpsinnigaste filosof, sade Rosa. Det medgifves; men här är nu inte fråga om: tro, utan om laglighet. Frågan är helt enkelt den: har styrelsen rätiighet att lägga sig uti korporationernas borgerliga tillvaro? Ja eller nej 24 Helt viset inte i fråga om de andliga korporationerna, utan med pefvens samtycke. Nå, men om han inte ger sitt samtycke? i Ja, då får saken vara sådan den är.4 ) SDetta ären högst underlig lära, min söta I Rosa, och grunder sig endaet på en fördom. Om detta vore den allmänna åsigten, j å Å skulle påfven vara herre öfver allt.4 Ja, så är han också i alla andliga frågor. tJa, men klostren, så tillvida som de äro I korporationer, kunna inte räknas till andliga frågor.4 Jo, det äro det, sade Rose envist. Men, min söta vän, ett tydligt bevis på att så inte förhåller sig, är det, att enligt en lag i Piemont intet kloster kan inrättas nå gonstädes i konungariket utan medgifvande af styrelsen, i hvars hand det ligger att bevilja det eller icke.4 Rosa var tyst för ett ögonblick; derpå sade hon: Du kan möjligen öfverflygla mig med din bevisningskonst; men det oaktadt kan du dock aldrig få mig att gå in på dina åsigter.4 — SMen, kära Rosa, sade Vincenzo, som nu började förlora tålamodet, det är ju att vara allt för orimlig.4 Naturligtvis måste det alltid vara orimligt att vara af andra åsigter än du.4