Aftonbladet – 10 februari 1864, sida 3

RR ÄRERA AE öm undervatten-telegrafiens närvarande ståndpunkt. (Efter Revue des deux Mondes.) (Forts. från tisdagsbl.) Ledningstråden med dess isolator, antingen denna sista är af ren guttapercha eller kautschuk eller af blandade beståndsdelar, är en bräcklig kropp, som ej är i stånd att motstå gnidniog, spänning eller krossning. Man måste beskydda den med en mera varaktig omklädnad mot de många owvsaker till förstörelse, som vi nu 1 korthet gå att omnämna. En telegreafkabel är, redan under det den förfärdigas, utsatt för många vådor. Vi veta att guttapercha och kautschuk kunna ganska väl hålla gig under vattnet. Då således fabrikationen skall börja, hvilket vanligen är fallet några månader före nedläggningen, är det af vigt att bevara kabeln, till dess den skall inskeppas, i en vattenreservoir, och omklädnaden måste vara så inrättad att omvexlande torrhet och fuktighet icke förändra den. Den mäste dessutom vara tillräckligt stark för att kunna sammanrullas och rullas upp flera gånger. Det bör visserligen vara en grundsats att så litet som möjligt handskas med en telegrafkabel, men man kan likväl icke undgå flera omskeppningar, t. ex. i det fall att man till en linies läggning icke behöft hela längden af den tråd man inskeppat. Slutligen visar erfarenheten att det är klokast att icke söka använda en förut fabricerad eller flera ånger inskeppad kabel, så framt det ej är råga om en mycket kort linie. Man kunde anföra flera företag, som lidit genom stt man glömt detta försigtighetsmått.