Aftonbladet – 4 februari 1864, sida 3

UTRIKES. FRANKRIKE. Legouvå, Laboulaye, Ferdinand de La steyrie, Henri Martin, Faucher de Oareil Lefebyre-Pontalis och S:t Marc-Girardin he erhållit undervisningsministerns tillåtelse at hålla litterära föreläsningar till förmån för sårade polackar. Diskussionen öfver den mexikanska frågar i lagstiftande kåren har väckt stor sensa:tion i Paris. Det af venstern föreslagna amendementet fordrade, att de franska trupperna skola dragas ifrån Mexiko. Kammarens bästa talare, Thiers, Berryer och Jules Favre, på oppositionens vägnar, samt Rouher och Chaix dEstange, å regeringens, deltogo deri. De tre föstnämndas tal be: undrades såsom mästerverk och förfelade ej att göra intryck på kammaren, ehuru det slutliga resultatet, amendementets ätertagsnde, ej kunde förekommas. Rouher var äfven särdeles vältalig. Hans tel lemnade dock ingen egentlig upplysning om regeringens verkliga afeigter. Den mexikanska frögan var en af de vigtigaste under adressdebatten. Oppositionens bästa krafter uppträdde i striden, men lyckades dock ej erhålla mer än 47 röster. En fransk korrespondent berättar, att den fordne utrikes ministern Thouvenel skall ha yttrat till en ansedd transman i Paris: Jag ser ett bevis på att kejsaren önekar krig, deri att han så bestämdt tillbakavisat de engelska förslagen. Om han hade velat ha fred, skulle han ha förenat sig med England och Ryssland, för att imponera på de tyska stormakterna. — En annan korrespondent skrifver: Kejsarens vägran att samtycka till Englands krigslystna förslag tillskrifves en dubbel afsigt. Frankrike resonerar nemligen så: antingen skail England på egen hand komma danskarne till hjelp, och då låter man krigshändelserna ha sin gäng, lill dess de kommit derhän att tillåta Frankrike en ärofull inblandning; eller också ryggar England tillbaka för ansvaret för ett krig, och då kommer lord Russell att afgå, i hvilket fall den ef Frankrike föreslagna kopgressen vinner ny utsigt för sig. AMERIKA. Från Newyork skrifves den 16 Jan. : Geoeral Stuart bar med 5000 man rebellkavalleri gjort en divereion på Meades högra flygel och skall hafva framträngt ända till Leesburg samt tillbakaträngt de der stående unionstrupperna ända till Fairfax. Men depescher från Washington försäkra, att denna rörelse är utan all betydelse, emedan Stuart ej är stark nog att kunna göra en demonstration mot uniovshärens högra flygel. Lee förstärker sig genom rekrytering och organiserar sitt kavalleri för vårfälttåget. Så väl Lee som Johnstone hafva afsändt ett betydande antal trupper till Longstreet, som ou integer en fast ställning 3 svenska mil vester om Knoxville, vid Bulls Gap, med np styrka af 34.000 man infanteri och 12,000 man kavalleri. Hans piketer stå i unionstruppernas front vid Blair Cross Road. Man trodde att han enart ekulle gripa till offensiven. Uti en het kavalleriträffoiog vid Strawberry Plains, något öfver en avenek mil från Knoxville, blefvo rebellerna tillbakadrifoa med ansenlig förlust. General Grant har företagit en rundresa genom sitt departement. Lagstiftande församlingen i staden New. york har tillerkänt alla i fält stående soldater rösträtt vid presideutvalet. en OR