Aftonbladet – 3 februari 1864, sida 2

Instruktionerna för Stockholms stadsfullmäktiges förraltningsnämnder. Öfverståthållareembetet har nu afgifvit sitt utlåtande öfver de af Stockholms stadsfullmäktige uppgiorda förslag till instruktioner för förvaltningenämnderna. Utlåtandet lyder sålunda: Stormäktigste Allernådigste Konung! Till Eders K. M:ts nådiga pröfniog tår jag härhos i underdånighet öfverlemna de af Stocktkolms stadsfullmäktige, jemlikt föreskriften i 39 af konogl. förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 Maj 1862, uppgjorda förslag till instruktioner för fullmäktiges förvaltningsnämnder. Vid utarbetande at dessa förslag hafva mellan stadsfullmäktige och nämnderna, hvilka haft sig uppdraget att, i stöd af den närmare kännedom af förhållandena de kunde sig förskaffa, uppgöra utkast till instruktionerna, olika meningar i vissa delar gjort si gällande. Sålunda hafva fattigvårdsoc sundhetsnämnderna, med afseende å polisens rätt och pligt att öfvervaka åtskilliga förhållanden, som nära beröra sundbeten och fattigvården samt nödvändigheten för nämnderna att i många fall anlita polisens verksarchet och biträde, ansett polismästarne, i följd af sitt embete, böra ega säte och stämma i nämnderna, äfvensom att till honom kunde öfverlåtas rättighet, att, till besparing i tid och omgång å fattigvårdsnämndens vägnar meddela remiss för personers intagande å arbetsinrättning (fattigvårdsnämndens förslag 6 1 och 10 mom, 2). Sundhetsnämnden hade derjemte ansett förste stadsläkaren — hvilken skulle erhålla åligandet att hos nämnden och dess verkstälande utskott föredraga alla frågor, somanginge allmänna heilsotillståndet och sjukvården — böra med full ansvarighet i:besluten deltaga och följaktligen inom nämnden ega säte och stämma (sundhetsvämndens förslag 1). Vid betraktande af den vidsträckta förvaltning, de dermed förenade verkställighetsbestyr, den hittillsvarande värmare beröring mellan stadens förvaltningsmyndigheter och den verkställande myndigheten samt de i flera fall obestämda gränserna mellan hvarderss verkningskrets, förekommer icke osannolikt att nämnderna vid utöfning af sina förvaltningsåliganden skola möta icke oväsentliga svårigheter om de — redan i följd af organisstionen beröfvade närmare samband med den administrativa myndigheten — äfven skulle inom sig komma att sakna ledamöter, som i följd af deras tjenstemannaställning vore i tillfälle utan omgång förskaffa och meddela nödiga uppyspingar och handräckning. Öfverståthållareembetet, som tillfullo uppikattar värdet af den sjelfstyrelse kongl. förordningen den 23 Maj 1862 tillerkänner Stockholms kommun, synes det likväl tvife relaktigt, huruvida för denna sjelfstyrelse nå vara nödigt och för ändamålet nyttigt, tt kommunalstyrelse och den administra