Aftonbladet – 1 februari 1864, sida 3

nämnde sträfvanden. Dagbladet är i dett fall en äkta representant af den spidsbo gerlighed?, som icke blott i Köpenhamr utan öfverallt i verlden står i en naturli fiendskap till iderna, men som när nöde påkommer är färdig att pocka på storverk ja, om möjligt vore, underverk af idgerna män, för att sedermera åter i godan ro kunn begynna håna och förkättra dem. Fedrelandet har uti en artikel ådagalag för den danska allmänheten det falska, öf verdrifna och förvrängda uti de uppgifter som förefinnas uti ifrågavarande uppsats med alseende på syftemålet med de här städes gjorda uppmaningarne och insamlin gerne, ui påståendet, på hela nationen vägnar, att den på inga vilkor vill ett krig och utiuppgiften om de brytningarjemellan ko nungen och statsrådet som skulle ha egt rum. Hvad det sista angår så torde fakti -nart nog komma att tala tillräckligt. Na tionens stämning är det något förmätet at tilltro sig ofelbart kunna bedöma. De bör dock kunna vara något upplysande detta hänseende att erfara, buru nästan hele den svenska pressen uttalat sig. Brefskrif varen sjelf anser Dagligt Allehandas upp trädande i derna sak vara ovärdigt? oct medgifver, ati det röner allmänt ogillande. Men utom nämnde tidning är det egentliger endast tvenne blad, som yrka att Sverge under inga omständigheter skall uppträda aktivt, nemligen det lilla cyniskt reaktionära skandalbladet Wermlandstidningen, som blott är en liten usel och betydelselös julle i hr Crusenstolpes smutsiga kölvatten, samt den mycket konservativa och mycket ängsliga Svoällposten i Malmö, som närmast kan liknas vid ett mycket gammalt och mycket nervöst fruntimmer. Mot en uppgift i brefvet vilja vi särskildt protestera; det är den lösliga jargonen, att Aftonbladet stött i krigstrumpeten. VÅT upp repa ännu en gång, att detta är fullkomligt osannt. Vi äro så fredsälskande som någon i vårt land kan vara, vi skatta fredens välsignelser icke blott för den enskilde, utan äfven för samhället och specielt för vår inre utveckling, kanske högre och med mera klart medvetande i detta fall, än de flesta af dem, som utan att närmare tega reda på hvad som verkligen säges och hurudan ställningen är, tala om vår krigiskhet. Men vi hafva förutsett, att händelserna skulle kunna komma att gestalta sig så, att vi icke kunde bli fremmande för kriget, utan att trampa under fötterna vår heder, de förpligtelser vår regering genom sin politik under flera års tid iklädt sig och våra egna intressen, d. v. s. icke hvarje enskild mans intresse för ögonblicket utan statens och nationens intresse i att tänka på sitt lif och för framtiden betrygga sin oafhängighet. Un der detta förutseende ha vi önskat och hoppats, att icke regeringen skulle sträcka ein i sig sjelf högst prisvärda fredskärlek derhän att den försummade att hålla tanken fästad på denna nära liggande möjlighet, utan i tid förbereda sig derpå, och att den icke, liksom strutsen, då den sticker hufvudet i busken, skulle inbilla sig, att faror och svårigheter icke fionas och icke närma sig, om man blott blundar för dem. I detta hänseende kunna vi ej annat än instämma i det klander, som brefskrifvaren riktar mot regeringen, att den, oaktadt den väl bort känna ställningen, oaktadt den till och med fört underhandlingar med Danmars om ett försvarsförbund, icke i tid gjort någonting, för att bringa oss i ordning att möta händelsernas utveckling, så att i ärvarande ögonblick, då tyskarne bryta in öfver Eidern, deticke en gång synes vara möjligt att genast uppställa en observationskår i Skåne, någonting som väl icke något land i verlden under liknande förhållanden skulle försumma. Vår ministår är en i många hänseenden utmärkt och förträfflig ministör; men detkan. icke nekas, att flertalet af dess ledamöter. består af fackoch expeditionskarlar, all. deles ypperliga under vanliga förhållanden, men också så uteslutande skapade för dessa, att de ick2 ens kunna tänka sig att utomordentliga förhållanden kunna inträda, då det gäller att hafva Shufvud för politiken4 i högre mening. Man skulle i närva rande ögonblick kunna på fullt allvar utropa: elt konungarike för Cavour, för en svensk man med någon tillstymmelse at Cavours snille samt storartade och lång:ynta patriotism! Vi böra slutligen nämna, att då Fedreandet namngifver en stockhölmsk affärs-. man och f. d. representant i borgarståndet såsom förmodad författare till brefvet, så far vår danska kollega, alldeles ofelbart vilse. Vi veta icke hvem denne författare är; men vi skulle snarare tro, att han mottagit sina föreställningar om, hvad som är den allmänna opinionen, inom någon krets af gamla miliärer, som aldri luktat krut, och bland hvilka itskilliga torde finnas, som äro mera fredligt sinnade än någon annan, emedan de genom ett krig för sin del icke ha något att vinna men mycket att förlora, bland annat derigenom att yngre förmågor komma atttaga för steget framför dem. Lyckligtvis utgöra sådana personer en mycket ringa minoritet älven bland de äldre militärerna. Tidningsprenumerationen för landsorten. Vi meddela här nedan en uppgift på prenumerationen å en del af hufvudstadens tidningar på Stockholms postkontor, d. v. 8. an rå åre oo or or de ee AA AA