Aftonbladet – 27 januari 1864, sida 3

Genom detsamma har den stora borgerlige revolution, som i nya verlden fortsätter der gamlas civilisationsarbete, blifvit officielt pro klamerad. Ett sådant steg af presidenten på första dagen af f rlidne år, skulle hafvc tramkallat ett rop af harm hos flertalet a nationen, äfven emancipationens vänner skulle ansett detsamma förhastadt och endast de obetingade negervännerna skulle hafva gil lat det. Nu deremot skedde det utan all ens oppositionspressen talar derom med skarp: ogillande och flertalet af folket anser det re. dan elldeles naturligt. Så bastigt har den allmänna meningen framskridit. Afven stäm ningen i fråga om framtiden är allmänt så förtröstande, att till och med regeringens mest fiendtliga motståndare icke mera våga att på allvar betvifla nordens seger och stridens resultat. Söderns absolutaste vänner fordra pu icke mera freden såsom det enda medlet att göra slut på ett förderfligt, hopp löst krig, utan emedan de ense fienden hafva blifvit nog förödmjukad, för att göra nor dens tillmötesgående ärofullt för densamma. I anledning af de sista sex månadernas fram: gångar vågar oppositionspressen icke mera anklaga regeringen för oskicklighet. MOClel. lan, hvilken förut af söderns hemliga vän ner berömdes såsom unionens ende räddare är nu glömd. Lincolns återväljande är nu västan säkert, emedan man auser den stora borgerliga revolutionens genomförande iho nom förkroppsligadt. För att uppställa en mäktig medtäflare har motpartiet beslultit sig att utse den segerrike Grant till sin kan. didat. Tron på att den stora striden skall sluta med detta år är allmän, utan att man derförföre det ringaste bäfvar för en förläng. ning deraf. Nationen är förberedd till allt. Genom negerbeväpningen förskeftar sig re. geringen en permanent krigsmak!, som kom mer att erkännas för Förenta Staternas här. Så väl i Norfolk, som i Newyork, firade de färgade nyårsdagen såsom årsdagen a! emancipationen genom Lincolns första pro. klamation. Uti Norfolk bivistade general Butler och hans stab denna emancipationsfest; i Newyork deltogo flera af de mest ansedda af stadens borgare, som ej ursprung. ligen varit abolitionister, samt ett betydande antal damer i den vackra emabcipationsfesten,