Aftonbladet – 25 januari 1864, sida 4

ga ångan och som derjemte är mycket vedbesparande; vi sågo honom äfven förädla de gamla Ssnutarne och dubbla rågskorporna4 till fylliga Semörbrödt, delikata Srunstycken4 och ståtliga åttaskillings franska bröd i stället för de vulgära enskillings-bröden. Det var tyska bageriet, hvars exempel åtminstone alla Stockholms bagare följt. Tio år sednare Bågo vi en annan betydande förbättring. Pressjästen infördes i stället för den gamla surdegen. Nu först bief det möjligt för bagaren att med säkerhet beräkna sitt bröds beskaftenhet; nu först kunde han alltid undvika att få det surt, hopfallet och illasmakande. Tio år sednare — i början af 1850-talet — såg man i Wien en bagare Wimmer taga ångan i sin tjenst. Alla bagerier som följde hans exempel kallades och kallas äanu mestadels på kontinenten för tWienerbagerier. Här i norden kalla vi dem Sångbagerier. Man har sådana på måoga ställen i Dan: mark och man har nyss börjat anlägga dylika i Norge. Sedan slutet af förra året ha vi ett ångbageri i gång äfven här i Stockholm. Bagaren E. Coderberg har nemligen gjort en sådan förändring af sitt bageri, att det nu är ett ångbageri. Man torde göra sig den föreställningen, i följd af namnet, att i ett ångbageri ängen skulle spela en mycket framstående roll — kanhända till och med baka brödet. Men det är icke så. Angan har en mycket obetydlig förrättning der, men i alla foll en ganska god verkan. Det är naturligtvis en bekant sak, att till brödberedning behöfves vatten. Detta vatten kokas och hålles varmt i vanliga bage rier, hela dygnet om, i öppna kr ngmurade pannor. Det kan icke gerna undvikas ett detta vatten blir i någon mån bemmängdt med damm. I ångbagerieraa undvikes denna olägenhet. Vatmet kokas nemligen i en vanlig sluten ångpanna. Det kan således icke på något sätt förorenas. Och dettaär den ena stora fördelen vid ångbagerierna. Den andra är att medelst rör från ångpannan kan man inleda ånga i ugnen sedan deona är uppvärmd. Ångan är nödvändig till motverkande af torrhettan i ugnen. Den gör brödets yta mer jemn och glänsande. Samma resultat åstadkommes af sjeltva det i ugnen till bakning insatta brödet, hvars vattenpartiklar utgå i ångform, men innan denna ångutveckling från brödet börjat är det förmånligt a:t hafva ångan ur ångpannan. -— Ytterligare kan man i ångbageriet medelst ångan värma mjölken, skira smöret, samt utsläppa i bageriet så : ycket ånga som behöfves för att befordra jäsningsprocessen. ngans införande i bageriyrket är såiedes egnadt att befrämja den i detta yrke så behöfliga snyggheten.stt förbättra brödets utseende och att i åtskilliga fall bereda beqvämlighet åt yrkets idkare. Det fattas ännu i hr Cederbergs ångbageri, som vi besett, maskin för att kaåda degen, men en sådan maskin lärer komma att der införas. Utom detta bageri öppnas af hr Schu macher, enligt annons i lördagens nummer af dennatidniog; ett af oss förut omförmäldt ångbageri, som kallas tdanska ångbageriett.