Aftonbladet – 22 januari 1864, sida 3

Å södra stambanan, som Itör närvarande icke kan trafikeras längre än till Alfvesta i det inre af Småland, har inkomsten uppgått tills ssnssnmssmensnenn rmtrår 608,587: 68. och om utgifterna, hvilka till November månads slut utgjorde 356,780 rdr 61 öre, beräknas för hela året till...... 408,587: 68. så visar sig ett öfverskott ar... 200,000: — Underrättelser från Danmark. Från Dannevirke skrifves den 15 Januari till Fedrelandet: Kölden fortfar; det är 8—9 långa grader kallt. Från fördämningen vid Gottorp ser man låogt ut på den frusna Slien massor af gestalter röra sig; det är arbetskommenderingar som hugga upp isen för att hindra fienden från att genom ett plötsligt framryckande kringgå Dannevirkeställningen vid Slien. Arbetet går under sång i den klara kalla luften; den skarpa ostliga vinden gör flöjtackompagnementet. Med samma ypperliga lynne gå soldaterna till skansarbetet och nedrifvandet af hägnader. Marken är hård som sten, men JenserneX äro riktiga jern?. Och öfver hela slätten framför Dannevirke der sSaalangt som Blikket raskke kan, Er intet Liv og intet Spor Af hvad der aander, voxer, groer, Ei Busk og Tre, ei Dyr og Fugl, Ei Hus til Skjerm, ei Telt til Skjul, Ei Merket af en Jegers Fjed VA af Nomadens Hvilested, en kun en öde Flade, hvor Midt i et Sandhav Stilhed boer. storma våra kolonner fram till utfall mot en supponerad fiende under hurrarop, som ingen nation kan prestera maken till; det är de från urminnes tid kända cimbriska tjuten; de förfärade redan romarne; tyskarne med deras beskedliga ?Hoch? kunde under förra kriget rakt inte vänja sig vid dem, och det lär väl icke gå bättre denna gången. Barackerna se riktigt trefliga ut; på af stånd likna de ett tältläger, då snö och rimfrost ligger på taken, som äro af halm och räcka nästan ända ned till marken. På norra ändan finns ett fönster och på den södra en dörr. I en stor eäden barack rymmes ett halft kompani; i närheten finns en mindre koja för kompaniets officerare. Raderna af baracker bilda gator, och alla glädjas öfver det angenäma samlif, som skall inträda bara vi kommit i ordning. ?I bondbyarne har man icke just de bästa qvarter: det är icke ovanligt att 5 officerare ligga tillsammans i en mjölkkammare med stengolf. I dessa fattiga byar finnsingenting att få. Derför äro officerarne satta på naturaförplägning och äta dag ut och dag in en af dem sjelf tillagad närande biff. Om aftonen kommer punschen frem; den drickes på militäriskt manr i det man lyfter armbågen i höjd och linie med axeln och kastar en modig blick in i framtiden.? Köln. Zeit. knyter till Napoleons not till Sachsen följande anmärkning: Den franske kejsarens steg bör ej förklaras allenast af förtrytelse öfver Englands afslag på kongressen, ej heller blott af önskan, att rubba fördragens anseende och genomdrifva sin inför Europa uppställda sats, att nya anordvingar skulle blifvit nödiga. Det är uppenbarl gen föremål för ständiga omsqrger af den man, som mot 1815 års fördrag banat sig väg till tronen, att förhindra en koalition, sådan som den hvilken störtade Napoleon I. Preussens och Österrikes enighet, i hvilkas förbund Ryssland redan för Polens skull säkert ingår som den tredje i förbundet, synes honom så mycket betänkligare, som England gerna vill hålla ihop med dem. Gentemot kabinettens allians söker Napoleon III stärka sig genom förbund med folken. Eftersom han anser det snara utbrottet af ett stort krig vara sannolikt, förbereder han sig derpå, i det han skärper motsatserna i Tyskland. Han vet mycket väl, för hvad ändamål hans onkel utdelat konungakronor i Tyskland. Han uppträder genom ofvannämnda not på visst sätt som beskyddare af de fordna Rhenförbundsfurstarne och bemäktigar sig på samma gång den pationala strömmen. De svagas skydd har från fordom varit eröfrarnes förevänning. Julius Cesar förde de romerska legionerna till Gallien endast för att försvara svaga folk, hvilka blefvo orättvist förtryckta! Emellertid lemnar dock noten det osäkert, huruvida Frankrike håller med majoriteten på förbundsdagen. Den franske miristern talar om status quo i hertigdömena. Men hurudant är tillståndet der för närvarande? Förbundsexekutionen, hvars tysta förutsätining egentligen är Christian IX:s regering i Holstein? Eller bör arfprins Fredrik af Augustenborg