Aftonbladet – 16 januari 1864, sida 3

ter det 1 slutet: at adressen: Jun skon, nettlig, på frihet och aktning för ert lands och edra personliga rättigheter stödd framtid vinkar er, om I under dessa pröfningens dagar fasthållen vid redlighet och trohet. Den som bryter sin tro, har intet annat att vänta än samtidens och efterverldens för-: banal och förakt samt ett ondt samvetes val. Från Rendsborg skrifves af en dansk under den 7 dennes: Situationen är ännu, så att säga, oförändrad. Till Rendsborg ha förlagts några hannoveranare och 1000 man österrikare, hvilka hvarje dag arbeta på alt uppkasta skansar å norra sidan af staden (söder om Eidern), både i vester och öster om slussen. Tallhuset, 2om sachsarne genast togo i seqvester, förvandlas na till blockhus och omgifves med pallisader. Våra Jenser (danska soldaterna) äro mycket förvånade öfver att åse huru främmande trupper komma in i landet och taga fast fot der genom at börja uppkasta förskansnisgar, och men råkar i den sörsta förlägenbet öfver att skola besvara alla de frågor, som de i detia afseende göra. Talar man med de sydslesvigska bönder, eom varit inne i Rendsborg, får man bäst veta canvingen i afseende på stämningen hos menige man; den är mycket flav och hopplös och de flesta klaga öfver den tyska ingarteringen. Att sachsarne hejdats vid kronoverket och icke fått lof att besätta byarne norr om Rendsborg, har utöfvat ett nedslående intryck på stadens befolkning.? Korrespondenten berättar vidare, huru det är om afinarne tyst och stilla i staden. Det skall isynnerhet vara tullgränsen vid Bidern som trycker Rendsborgrarne, ty bönderna, som förut försågo sig med sina behof i Rendsborg, börja nu vända sig till staden Slesvig och Eckeroförde för att göra sina inköp, emedan: varorna apnars skulle bli lör dyra. Augustenborgaren forifer att i Kiel mottaga hyllningsdeputstioner och gör ej min el att vilja lemna eitt land? eller ?sin hufvudstad?. Flensburgs Pidning påstår. att spioner från Rendsborg, ibland hvilka man igenkänt lera agitatorer, jemte civilt klädda sachare, passerat den tillfrusna isen samt uppehållit sig några.dagar i och omkring Sle: vig Augustenborgaren har inför flera deputaioner från holsteinska städer förklarat, att han under inga omständigheter skall lemna Psitt land, äfven om tyska förbundsdagen fordrar det. De preussiska trupperna hafva redan låtit höra ef sig i Lauenburg, der ett par preussiska officerare i Ratzeburg tagit i beslag peh förseglåt all dervarande krigsmateriel. Det icke i vapnens bruk öfvade danska förstärkniogsmanskapet från 1860 och 1861 skall inkallas att möta den 28 Januari. En korresp. från Köpenbamn till Lunds V goxoblad yttrar om befästningarne vid Dannevirke: Verken i eentrum äro anlagda efter alla ngeniörvetenskapuns reglör och späckade med kanoner, hvårtill snart kommer nägra batterier espingoler (ett för Danmark egenlomigt vapen, en art kolossala gevär med 3:ne pipor, som vid affyringen utsända cirka 100 kulor med en mellantid af ipemot 1se kund mellan de särskilda kulorna); här an lages ställningen vara så godt som gintaglig: Svageare äro deremot flankerna, och man m ste medelst flygafide kårer försäkra eig mot alt fienden forcerär öfvergången öfver Slien eller öfver det konstsölagda vattenpartieti not vester på ställen, hvarest fcke skansar innas. Isynnerhet är Slien den farliga punken, då en ötvergång här, om denlyckades, : sunde blotta armåns reträltlinie norrut; un-; der en isvindter skall den till och med vara lättare att passera än den öfversvämmade terrävgen mellan Slesvig och Fredriksstad.:i Denna sistnämnda stad är på sitt vis ena fästning för sig; allsredar 1850 kunde Hel-i gesen här bakom hestverksförskansningar i hålia sig möt en femdubbel öfvermakt, och au, då den är omsorgsfullt befästad, tord den anses för temligen säker, hvåren.ot dessa; parnison skulle få ett besvärligt återtåg, om hulvudhären nödgades att uppgifva centrelskånsarne. — Dånucvirkeställningen har således likasåväl sina brister gom gina företräden, och af kömpetente domare hör man; lika många uttala sig emot dem som för densamma. Dess försvarare mena, att den till och med mot en betydlig öfvermakt bör kunna hållas mycket länge; och Slesvig och Jutland således befrias Irån en invasion under dei motståndarne göra gällande att naluren sjelf hänvisar vårt försvar till de många ypperliga flankställningarne på halföns östkust och den lätta förbindelsen med öarne dit, i händelse ef olycka, reträtten kan verkställas utan fera för sfstäriog af hele kåren och utan förlust af en mängd dyrbart fästningsartilleri, som duremot Dannevikes utrymmande skulle medföra. Å båda sidor är man emellertid ense om, att ställningen till sitt enständiga försvar behöfver en styrka af minst 40,000 och helst 60 000 man; det förra antalet hafva vi redan godt och väl, och det sednare skola vi få inom kort tid. Inom penningeverlden i Köpenhamn har i den eista tiden inträffat fvå notabla till: dragelser. Kort före uyår uppgafden jydske hypoteksförening? sitt bo till ekifterättens behandling, nägot som dock icke kom oväntadt, då vämnde föreniug redan i ett par år har haft ett dåligt namn om sig för orimligt höga taxationer af de egendomar, hvari cen gaf lån. Bamtidigt dermed började ohyggliga rykten att gå om den Köpenhamnska sparbenken Bikupan? (som inrättades först 1857, men hvars innesiående kapitaler allaredan vuxit till ett totalbelopp af 2 mill oner Rbdr) och i flere. dagar var dess kontor ända från den tidiga morgonstunden formligeu belägradt af folk, som ville uttaga sina penningar. Det är ett godt bevis på ryktenas totala osanning och på denna unga inrättnings soliditet, att det kunnal genomgå en såden storm, Köln, Zeitung har fått ett bref från Wien, som gör tidningen föga glädje, men deremot är af mycket intresse för Danmark, ! Det heter deri, att kabinettet i Wien finner det i hö tbjudande att erkänna Ita ed IE För