Aftonbladet – 14 januari 1864, sida 3

Article Image
J. A. Gripenstedt. Härvid beslöts att de af rikets ständer i deras förslag förhöjda tullsatserna för siden-, halfsidenoch vissa slags bomulls-väfnader skulle nedsättas till sitt förra belopp, älvensom stt tullfrihet fortfarande skulle ega rum för artiklarne ost, mjöl och gryn, samt jeraoch ståltråd. 1863, Dec. 4: Ny tulitaxea, kontrasign. af J. A. Gripenstedt. Den af rikets ständer förhöjda tullen å bränvin nedsattes till likhet med den förutvarande, och tulifrihet bibehölls för flösk, ost samt malen spanmål ef råg och hvete. Af nu anförda redogörelse angående det sätt, hvarpå den ifrågavarande angelägenheten allt sedan begynnelsen af värt nya statsskick, och således under en tidrymd af 50 år, städse varit af begge statsmakterna ansedd och behandlad — och hvaraf det synes, att 3 beslut i detta afseende blifvit kontrasignerade af grefv2 CO. G. Mörner, 24 af Skogman, 9 af Munthe, 1 af Wingård, 1 af Sandströmer, 10 af Palmstjerna och under åtta år endast 2 af närvarande föredraganden — torde den framkastade beskyllningen att Spå sednare tider ett dylikt godtycke inom finansdepartementet gjort sig gällandeX, vara till sin rätta halt reducerad. Det är icke meningen att nu vidare trötta läsaren med en utförlig granskning af Dagligt Allehandas ånyo upprepade argumenter rörande den förmenta olagligheten af alla dessa åtgärder, hvilka under 7 olika föredragande utan ringaste anmärkning blifvit mer än 50 gånger förnyade; men då Allehanda till och med söker vända sig till godo rikets ständers förut omnämnda positiva förklaring 1830 angående konungens rätt att nedsätta tullafgifter, äfvensom sednaste ständers, på förutsättningen att denna rätt innan nästa riksdag torde komma ati begagnas, grundade inkomstberäkning, genom detgrundlösa påståendet att ständernas omförmälda framställningar endast afsågo vissa bestämda fall och eåledes ingenting bevisade rörande sjelfva principen, så anse vi oss likväl böra ytterligare lägga ett dokument under Dagligt Allehandas ögon, hvarigenom kanske ännu en gäng allmänheten beredes tilifälle att få beundra tidningens förmåga att uttyda, eller... ignorera besvärliga sekuppgifter. Med anledning af ett, vid 1854 års riksdag, utaf K. M:t framstäldt förslag om tillägg i 61 R. F. Satt då, i stället för införselsoch utförselsförbud, tullafgift bestämmes, sådan afgift måite kunna stadgas för en tid af högst tio år, derunder rikets ständer ej må densamma nedsätta eller afskaffa, yttrade konstitutionsutskottet i sitt memorial n:r 3, som blef af alla fyra stånden godkändt, att Ssämedelst skulle en väsentlig Srubbnitg i det genom grundlagarna utstakade förhållande mellan de begge statsUmakternas ömsesidiga rättigheter i fräga Com tullagstiftningen inträda. Då nemligen 4j afseende på de, i stället för införelaeller utförselsförbud, stadgade tullafgifter, riZkets ständer saknade annan rätt än att dessa Safgifter till beloppen förhöja, qvarstode i sin fulla vidd konungens obegtridda makt att nedKsätla samma ofgifter ), äfvensora konungen sbibehölle sin rätt att införselseller uttör Sgelsförbud stadga; och den lagstiftningsrätt, tsom, till f rekommande af dess begagnande j en för näringarna vådlig riktning, vore den ena statsmakten berötvad, kunde gålunda af den andra stalsmakten obehindradt tutöfvas. Skulle kanhända icke heller detta vara tillräckligt tydligt? -— Och härmed vilja äfven vi, för att undvika en alltför stor vidlyftighet, i fråga om sakens legenlighet, lemna handlingarna i målet? till den upplysta allmänhetens bedömande. Hvad deremot den omtvistade åtgärdens statsmannsmessighet beträffar, torde väl anledning förekomma att derom framdeles få yttra nägra ord. ) Kursiveringen nu gjord. DTD

14 januari 1864, sida 3

Thumbnail