Aftonbladet – 13 januari 1864, sida 1

STOCKHOLM den 13 Jan. Protektionismen och svenska landtbruket. I. Vi voro just sysselsatta med uppsamlandet af de gravamina, som prohibitismen förr och protektionismen nu anfört mot fiihandelssystemet, då detta vårt arbete gjordes öfverflödigt genom den tidning, hvilken så att säga på entreprenad åtagit sig att krossa nämnde system, och hvilken till det stora målets vinnande utan att tveka bränner lite ljus i båda ändarna. Nämnde tidving — vi behöfva väl icke upplysa att det är Dagligt Allehanda? — meddelade i tvenne artiklar, under rabrik Medaljens fränsida4, en på siffror grundad mycket fasansfull skildring af allt det onda, som frihandelssystemet redan vållat, nemligen otillräckliga fabriker, som naturligtvis derjemte gå med ingen eller blott skenbar vinst, förstörd husslöjd, ett utarmadt jordbruk och en ruinerande skuldsättning. Prifvelsutan skola de industriösa protektionisterna finna sig särdeles belåtna dermed, att vi taga deras sifteruppgifter tillgodo — de kunna ej gerna begära ett större tillmötesgäående af en motståndare — äfvensom att vi sträcka vär välvilja så långt, att vi icke ens närmare skola kontröllera deras kalkyler, ehuru det lätt skulle kunna ädagaläggas, att de äfven vid dessas uppgörande förfarit lika obesväradt, som 14 de vid slutet af förlidet år Sbevisade med siffror4 (hvilka dock sedermera fullständigt ådagalades vara falska), att den stadgade införseltullen ä bränvin icke skulle vara tillräckligt hög för den inhemska bränviosbränningens skyddande.1) vad i ofvannämnde medaljartiklar bevisats? rörande fabriksindustriens bedröfliga ställning behöfver icke här göras till föremål för granskning; ty såvida icke våra fabrikanter och rmmarufakturister lemnat sanningslösa uppgifter och SJjugit i egen pung — hvilket vore en uppenbar orimlighet att ens förmoda — så finnes ingen enda industrigren, hvars tillverkning icke betydligt ökats, hvartill kommer att ganska många storartade fabriker dels blifvit anlagda, dels utvidgade under de sistförflutna åren — ailt omständigheter, som fullständigt bevisa, att frihandelssystemet alldeles icke verkat förstörande på industrien, utan tvärtom uppmuntrande, eburu det är lätt begripligt, att åtskilliga personer, som antingen anlagt fabriker eller äro förläggare åt sådana och hunnit vänja sig vid den betydliga vinst, som det befintliga skyddet? redan törskaffat dem, med ytterligt misshag betrakta den konkurrens, som ett friare handelsoch tuileystem kan framkalla. 2) Det är således klart, att hvad den enireprenante målsmannen för den industriösa protektionismen anfört till bevis för fabrikernas och manutakturernas behof at skydd mindre tillkommit för att öfvertyga den stora allmänheten, som får betala nämnde skydd, u:an i afsigt att väcka öfriga fabrikanter och febriksförläggare samt mana dem till verksamhet och — uppoffringar i den riktning, som deras sjelfständige bundsförvandts och Xoförtrutne målsman finner med sina fördelar meegt öfverensstämmande — en metod, hvilken 4den gamle Argus gjorde till ett handtverk, och som nu åtminstone kan idkas såsom biförtjenst, eärdeles af den, som utan tvekan på ganska kort tid totalt kastat om Higtör Just i den fråga, som han nu uppfört på dagordningent. Protektionisternas målsman måste naturligtvis ifrigt bemöda sig att vinna landtbrukarnes biständ mot frihandelssystemet; enär dessa utgöra en så talrik klass inom staten. Till den ändan framhålles den stora införgeln af spanmål och ladugårdsprodukter, under förhoppning att derigenom uppväcka landtmännens vrede och — afund. Förden1) Erinrag bör, att sedan Posttidningen med obestridliga fakta bevisat. att Allehandas spekulationer i utländskt bränvin voro allt annat än tillförlitliga, har sistnämnde tidning icke vidare gjort affärer i nämnde vara. 2) Ett par exempel på Allehandas ärlighet i uppgifter kunna vi icke neka oss nöjet att anföra. Bland ökade införselartiklar upptafen bomullsgarn (år 1853 511,000 , år 1862 ;194,000 I) ; men förtiges att sistnämnde införsel har sin naturliga orsak i den genom amerikanska kriget vållade högst betydligt minskade införseln af bomull. — Bland artiklar, hvars export minskats, upptages äfven spik af mer än 1,6 tum (från 39,000 1853 till 25,700 1863. Att frihandelssystemet till denna minsking icke kan vara vållande, inses af enhvar, men ändock har Allehanda anfört dessa siffror -— för effektens skull