Aftonbladet – 12 januari 1864, sida 3

Från konung Fredriks död den 15 No vember till den 8 dennes har Feedrelande mottagit 93 insända poemer, dela rörande konungens död, dels afhand!ande.den poli tiska ställningen och det förestående kriget Åf dessa ha 24 blifvit intagna i tidningen Ön Femern har blifvit besatt med dan ska trupper från Eckernförde. I ett bref från danska armen läses: Eftereom den danske soldaten och terrän gen härnere äro liksom skapade för dei lilla kriget, undra vi högligen öfver at krigsförvaltningen icke tänker upprätta fri kårer, hvilka skulle kunna göra förträfflig nytta. Kommer kriget i gång, är trak. ten mellan BEidern och Dannevirke en för wäfflig tommelplats för frikårer; men de måste ställas under dugliga och tjenstgö rande officerare.? De danska och tyska truppernas ömsesidige ställnipg gentemot hvarandra på ömse sido! om Eidern i Rendsborg är ännu oförändrad: sachsarpe ha blott företagit några mätnin gar vester om slussen, så att de tyckas he för afsigt anlägga skansar, i händelse ötver gången skulle forceras. Den sachsiska mi litären — skrifver en korrespondent på plat sen — består af väl vuxet folk, som tage sig bra ut i uniform. Deras mundering är god och det går en viss soliditet genom de hela, så att man får ett godt intryck af ati se dem. Hvad dragonernas hästar deremoli angår äro de säkerligen mera lämpliga fö! paraderiog än för att uthärda ett fältliff strapatser. Det är dock svårt att efter en flyktig blick uttala något omdöme; mer kunde man det, skulle jag vilja säga, ati det hela är ?buten blank und binnen krank.? För öfrigt äro sachsarne vänliga och tyckas ha litet godhet till öfverlopps åt våra Jenser? (den danska soldaten kallas med ge: nerel benämning Jens), i det de fill och med broderligt trakterat de danska soldater, som stodo på post, med öfverflödet af de dryekesvaror, som staden i rikt mått till delat dem. Samma korrespondent berättar vidare om hyllniogen af hertig? Fredrik och illuminationen i Rendsborg. Allt detta var iden vanliga stilen. Deretfter fortsätter korrespon: denten vidare: ?Sedan ruset nu bortdunstat i dag, har det hela utseendet af att Rendsborgarne icke äro så alldeles belåtoa med sitt gårdagsverk. Agitatorernas alltför stora ifver har till och med bidragit till att skada saken. Tvenne af de mindre borgarena och ett fruntimmer voro hvar för sig, på olika ställen i staden, nära att arresteras af turnarne, eom skulle upprätthålla ordningen, endast derföre att de yttrade sig mycket oskyldigt i en motsatt anda, som icke bebagade sgitatorerna; som exempel vill jag blott anföra det ena fallet. Då fyra flickor kommo gående arm i arm sjungande: Schleswigholstein meerumschlungen?, yttrade det omnämnda fruntimret till en annan: Det fattas blott att fruntimren också börja; jag tycker dock att det är tillräckligt då karlarne göra det?. Ett par turnare med den slesvigholsteinska bindeln kring armen hörde detta och uppmanade henne att genast säga hvem hon var, och då hon nekade, hotade de med att arrestera henne, hvilket säkerligen äfven skulle ha skett, om icke en annan ansedd sgitetor kommit tillstädes, hvilken fann det väl starkt att tillsriha dylika våldsamma medel.? nder den 2 Januari ekrifver korrespondenten: En allmän borgareförsamling är inkallad till i afton för att fetta beslut om hvad gom skall göras med embetsmännen (danskar). Postmästaren och ett par af de tjenstemän, som aflagt ed, skola nog afskedas af denna bor,areregering. Tullkassören, hvars kontor ligger på slesvigsk grund och står under den danska militärens beskydd, skall, enligt hvad det säges, hafva fött order från staden att icke till danskarne utbetala penningarne ur tullkassan, utan skicka alla inkomsterna till Rendsborg. Statstelegrafen, som hade sin station inne j Rendsborg, blef äfvenledes lagd under beslag af staden, och direktören gjordes ansvsrig för apparaternas qvarvaro, men han ät flytta alltsammans öfver på slesvigsk orund och ordnade telegrafen i jernbanebyggnaden. De holsteinska bönderna omsring Rendsborg äro lojalt sinnade och en sf agitatorerna yttrade häromdagen, då talet öll på dem: ?De Buren sind was sehleches Tyg! de wollen nicht mit!, och man har ej heller hört att bönder deltagit i dessa Jemonstrationer. De väga naturligtvis icke yttra sig som de tänka, och alla möjliga medel användas för att hålla dem i okunniget om sakernas rätta sammanhang. Unler det allt, som kommer ifrån hertigen, kringdelas till hvarenda bonde, har deremot flera byar ej ett enda exemplar ef konunens proklamation kommit för böndernas gon.? Tyska tidningar förklara, attaugustenborvaren icke skall godvilligt lemna Holstein. UTRIHES. FRANKRIKE