Aftonbladet – 12 januari 1864, sida 3

dock möjligen vara sannot, och om så vore, farväl då med konstitution och märskap; vi få då österrikarne i stället. Jag valde just det rätta ögonblicket för att skrifva det der skarpa brefvet till rektorn. Det är visst sannt att det skrefs under en retad sinnesstämning, men hvad gör det till saken? Jag får icke desto mindre seminariet, kapitlet och biskopen på halsen, för att inte tala om markisen. En riktig narr var jag som lät den der gamle token Barnaby förleda mig att så der förifra mig. Om dessa nyheter skuile befinnas vara sanna, finnes ingen annan utväg för mig än att söka förlika saken och på ett eller annat sätt bortförklara och mildra hvad jag skref. Ett bittert piller blir det att svälja; men ett ytterligt ondt fordrar ytterliga medel. Hvad den der styfnackige magnaten skall le i mjugg! Jag skulle önska att jag hade mera ruter i krophån än jag har. Hvad kunna de väl i alla ändelser göra mig? Inte kunna de väl döda mig eller göra min dotter något ondt eller taga ifrån mig min egendom eller mina penninger! Ja, ja, hvem kan väl vara så säker på det? Jag är gammal nog för att hafva sett åtskilliga snygga bevis på hvad sådant folk kan göra då de komma till väldet. I alla händelser kunna de beröfva mig mitt sinneslugn, och hvad är vällifvet värdt utan frid. Nej, ingen strid; jag är inte skapad för någon sådan. Men ryktena kunng vara falska. Och så var lyckligtvis äfver fallet. Byktet om upphäfvandet af Peschieras be. lägring var endast en bland de många hoaxer och lögner, hvarmed de så kallade Austria oanti (Österrikes medhållare) sökte oroa lan: det och sätta regeringen i mnisskredit. fForts. följer.)