Aftonbladet – 12 januari 1864, sida 2

— Stockholms Dagblad yttrar rörande den nuvarande ställningen i Danmark: Huru skall det lilla Danmark bestå i striden mot det öfvermäktiga Tyskland, hvilket ögonskenligen bestämt sig för ett angrepp och säkerligen icke skall af någonting låta hindra sig från att begagna de fördelar, som i detta ögonblick naturförhållandena sjelfva erbjuda detsamma, då vintern för de tyska skarorna lättar operationerna mot Dannevirkepositionen? Jag litte på Gud och godt folk?, sade bondgossen, som i smällkalla vintern ensam och utan en slant i fickan be gaf sig på vandring från Wermland till Siockholm; huruvida Danmark kan lita på ?godt folk?, ser tvifvelaktigt ut; men på Gud litar det åtminstone. Ty hr Sörensen? har nu blifvit en fri man, som icke längre topprides af hvarken öfvermodig adel eller tyska uppkomlingar; den ?tappre landsoidat?, som steidde vid Fredericia och Idsted, var en helt annan man än de från sina hem med våld utekrifna knektar, som offrades åt de svenska svärden vid Lund och Helsingborg, och danskaine hafva lärt sig att förtrösta på Gud och sin rättvisa eak. Den s.k. Ppressionen? förskaffade Danmark en py minister, med blott ett enda politiskt namn, det är sannt, men med dugliga fackministrar, så att den egentliga kraften blifvit koncentrerad, i den ledande politiska personlighetens händer; folket är redo till alla möjliga uppoffringar för att bibehålla sin frihet och sjelfständighet; — ingen modlöshet förspörjes på något håll; i landets hufvudstad och i alla dess städer är hela fruntimmersverlden sysselsatt med att arbeta för soldatens förseende med varma klädespersedlar; tidningarna hvimla af uppmaningar om att till hären sända tidningar, tobak, kort sagdt alla de beqvämligheter, g2om kunna anskaffas åt krigaren, och ingenting häntyder på annat än att hela danska folket skall, denna gång likasom den förra, med kraft stå emot den fiendtliga in vasionens ström. Ånnu har det första skottet icke fallit, ännu kan må hända ?den hos suveränerna rådande försonliga andan öfvervinna ställningens svårigheter? ; .men skulle det icke ske, — och förhoppningen derom synes, som sagdt, vara ringa, så skall dock icke Danmark gå nesligt under; hvem vet, om icke Gud? till slut sänder det godt folk? till bjelp och undgättning.? — Kommendörkapten S. L. Hasselberg och kaptenen C. J. A. Skogman äro under den J dennes kommenderade att under innevarande år deltaga i besigtning af persedlar och effekter som här i Stockholm levereras för kongl. flottans stations i Carlskrona eller för lotsverkets behof; hvarjemte kaptenen C. H. Kreuger är kommenderad såsom suppleant, för den händelse någon af de förstnämnde af förfall hindras att sin tjenstebefattning uti ifrågavarande afseende fullgöra.