Aftonbladet – 11 januari 1864, sida 2

kulle ha andra förändringar till följd, och torbritannien kan derföre med all rätt vara tolt öfver att det står främst bland dem, om råda till moderation och fred. De skulle ara svårt, att säga, tili hvilkendera af de åda stridande parterna vi äro knutna geiom det fastaste vänoch slägtskapshandel, nen vi väga i hvarje fall berömma 0ss af n sträng opartiskhet och djarft räkna på så väl Tysklands som Danmarks förtroende. Vi afsky kriget, men vi äro icke en nation, om råder till att köpa freden på vanhederiga vilkor. För några månader sedan ernjödo vi oss att uppträda som mäklare; men våra förslag blefvo förkastade. Då vällde det blott en förbundsexekutiun, då deremot talet uu är om att besätta en provina, hvilken lika litet är under förbundets domvärjo, som t. ex. grefskapet Middlesex. Det är onödigt att undersöka om Tyskland har rättighet att fordra Novemberförfattninoens suspenderande, eftersom det i intet fall är dertill berättigadt, i det att det utöfvar sin jurisdiktion. Om det vill göra ickesuspensionen till en casus belli, så är det dess ensak; vi hafva visat, att det ej kan igga i dess intresse. På en konferens, deri rbundsdagen deltoge, skuile det vara möjligt att komma till ett förslag, hvilket skulle på samma gång tillfredsstölla de tyska makternas nationalitetskänsla och betrygga den danska monarkiens integritet. Om Tyskland tillbakavisar detta förslag, skall det vara uppenbart, att det i sjelfva verket ej är fråga om att värna des danska konungens tyska undersåters rättigheter, utan att beröfva honom en del af hans länder. Eno handelstraktat med Belgien har afslutits i Köpenhamn och ratificerats i Brässel. Landtfoged Krogh lärer cj velat öfverjaga den slesvigska portföljen, utan begifver sig tillbaka till sitt embete. Det nämnes ej nägon annan kandidat till ministeriet, som ännu ad interim förestås af stiftsamtmand Simony. Till tDagbladet4 skrifves: Det berättas, ovisst med hvad tillförlitlighet, att små patruller af exekutionshären då och då skola gå öfver Eidern och visa sig på slesvigsk erumd. Det 8:de regementet, som håller vakt vid Eidern, skall, såsom det är att hoppas, tillbakavisa slika objudna gäster med skarpa skott. Slien är ullfrusen och man kan på flera ställen gå öfver densamma; en dags töväder skall dock åter gifva öppet vatten. Hären koncentreras allt mer och mer, och allt högre befäl har nu ändtligen hitkommit från Köpenhamn. Såsom jag erfar skall inom kort ett fältpostkontor upprättas; det är också hög tid. Postmästarne härnere äro i förtviflan; deras biträden hafva på många ställen deserterat från dem öfver till pretendenten. Reservoificerare af postfacket skola ru uten vidare kommenderas till tjeustgöring på postkontoren.? En brefskrifvare till Berl. Tid. berättar: Från Holstein hafva åtskilliga telegraf och tulltjenstemän inträffet här. Från Rendsburgs telegrafstation hade apparaterna öfverförts till Slesvig och byrån stängts. Efter de tyska truppernas inmarsch i Rendsburg här byrån blifvit öppnad med våid och andra apparater ditförts. — Med de tyska truppernas, i synnerhet officerarnes hällning gentemot befolkningen yttras från Rendsburgarnes sida högljudd missbelåtenhet, emedan de ej velat deltaga i dessas jubel. Man vill öfverhufvudtaget hafva observerat tecken till en större spakhet uti sachsarnes och bannoveranarnes uppträdarde i Holstein; huruvida detta står 1 sammanhang med högre instruktioner eller är en direkt följd af eget erkännande om den s. k. gbefrielsenst beskaffenhet, får framtiden utvisa.?