Aftonbladet – 11 januari 1864, sida 2

,000 rdr. N:r 44 vid Högbergsgatan afgrossindlaren Tillgren för 33300 rdr. N:r 53 vid avastgatan af f. d. skräddaregesällen Haovind r 4000 rdr. N:r 38 vid Timmermansgatan af ndtbrukaren Edström för 78,000 rdr. N:r 21 d Tavastgatan af landtbrukaren Gnospelius för 00 rdr. (Forts.) Underrättelser från Danmark. Konung Kristian lemnade den 7 slottet rottorp för att öfver Sönderborg resa till öpenrharan. Fedrelandet för den 7 meddelar, att komvarherr Quagde interimsvis öfvertagit utriesportföljen. Embetsmännen i Rendsborg bafva, så när om på fyra, hyllat pretendenten; men hopet om att danskarce skulle utrymma kronerket och de 6 byarna norr om Zidern har ske bekräftat sig; tvärtemot hafva dunskarne aft den djerfbeten att plantera kanoner, om bestryka jernvägsbanken öfver HBider. Vid Forchheim i Bayern är bildadt ett läer af Baserska och Wiirtembergska truper, som skola förstärka exekutionsarmån, är denna passerat Rider. teMem. dipl. förklarar, att England och rankrike icke till förbundsdagen adresserat ågon gemensam not angående dansk tyska rågan. It sådant steg är för närvarande möjligt på grund af den ställning, som fran ka regeringeu föresatt sig atiintaga i denna ak. Frankrike, hvars intressen icke på nå ot sätt, hvarken medelbart eller omedelart, beröras af frågan om hertigdömena, ar beslutit att iakilaga en rent afvaktande vållning och låta dö regeringar, som tändt ,randen, också släcka den. Det förbehåler sig fria händer för den händelsen, att tilllragelserna vid Eidern skulle hota verldens red med fara. I Berl. Tid. för den 7 förklarar C. Ploug, utt, honom veterliot, Skandinaverna quand möme icke hållit något sammanträde i Köpenhamn, att han icke deltagit i något sådant och icke heller blifvit anmodad om atl resa till Stockholm. De danska bladen meddela en proklamation af konung Kristian IX, innehållande hans nyårshelsning till armen och uppmun: tringar till denna. Vid revyen den 4 Jan stod den i Slesvig och närmaste trakt saminde styrkan uppställd vid Dannevirke på en sträcka af vid pass en half mil vesterut från staden. Vid ankomsten till staden gingo konungen och drottningen till fots igenom en del deraf för att besöka Gläcksborgska familjgrafven i domkyrkan. Sedan den 3 var genera! de Meza i staden Slesvig. I Hamburg upprättas nu en holsteinsk telegrafbyrå i stället för den der förut varande danska. I Köpenbamn hor hållits ett möte af flera ansedda män i hufvudstaden, tillhörande olika politiska partier, försatt underhandla om ändamålsenligheten af att under närvarande förhållanden föranstalta om ett politiskt ut talande genom ett oftentligt möte, i form al antingen beslut eller adress. Efter en lång diskussion beslöts, ait intet sådant uttalande skulie ega 1um. Deremot uppdrogs åt ett utskott af fyra medlemmar (professor Steen. inspektör Friis, redaktörerna Plong och Bil le), alt åter sammankalla ett möte, då för hållandena kunde göra det ändamålsenligt I ?Morning Post? läses följande uppsatts: Englands intresee i upprätthållandet af den europeiska freden är stort, men likväl icke så stort som Preussens och Österrikes, och det skulie derföre vara löjligt att antaga att det skulle uppbjuda sitt inflytande, för alt tillfredsställa den tyska rofgirigheten, endast och alienast derföre att denna rofgirighet skulle, om maa lemner den otillfredsställd, uppväcka ett krig, hvarigenom de tyska makterna skulle komma att lita mest. Öm Preussen beslutat bemäktiga sig Slesvig, äfven med fara för att se en fransk arme vid Rhen, om Österrike förhånar tanken, att en italiensk armå skulle kunna intränga i Venetien, då är allt vidare resonnement onödigt, och det återstår ingenting annat. än att Jåta saken ha sin gång. Men då vi måste antaga, stt det i Preussen och Öster rike gifves klarseende etatsmän, hvilkas inflytande änvu är tillräckligt mäktigt att hälla mängdens lidelser i tygeln, önska vi, medan tid ännu är, att yttra några ord till råd. 1815 års fördrag betraktas ännu icke, och minst i Tyskland, som makulatur. Vi behöfva här icke närmare utveckla hvad Preussen och Österrike ha dessa föredrag att tacka för. Men i den storartade plan, genom hvilken diplomaterna af 1815 sökte betrygga den europeiska jewnvigten, har Danmark icke blitvit glömdt. Slesvigs införlifning i det egentliga konungariket, hvilken försiggått hundrade år förut, erhöll genom wienerfördragen sin stadfästelse. Men om förbundet annexerar Slesvig och derigenom erhåller maritima fördelar, skulle icke detta steg då till den grad rubba den europeiska jemnvigten, att en eller annan kontinental makt skulle få skäl eller förevändning, att begära, för större säkerhet mot tyska öfvergrepp, en territorial tillökning? Enligt vår åsigt kan svaret på denna fräge ieke vara svårt, Förverkligandet af det tyska förslaget skulle otvifvelaktigt hafva den verkan, alt jemnvigten blefve tillintetgjord, emedan Denmark derigenom skulle bli nediryckt till relatift en obetydlighet. och Tyskland få tillfälle ztt hålla en flotta i Kiei. Under den pvärvarande europeiska situationen skulle det vara dåraktigt att anTRATT SET RNISIRAS INSETT AAA TITELN