Aftonbladet – 9 januari 1864, sida 3

trankilt ridande framåt på en stor häst. Sången, som var ingen annan än den vid denna tid allmänt sjungna Pio Nono hymnen, bådade godt för den fråga som Vincenzo äm: nade göra. Han kröp följaktligen till sidan af vägen för att få bättre sigte på mannen och för att se om sångsarens ansigte höll det löfte som gafs af den sång han valt. Det var ej mycket intagande i det lilla han kunde se af ryttarens yttre; en skarp Örnnäsa och ett par hungriga grå ögon voro nemligen de enda drag som framstodo ur den skog af svart hår och det klufna skägg hvaraf hans ansigte var omgifvet. Hans utseende påminde Vincenzo lifligt om de bil der af röfvare, som han hade sett i ett vaxkabinett. Calabreserhatten, omgifven af ett bredt grönt band, i hvilket en tuppfjäder var instucken, fulländade likheten. För att ännu mera föröka den dramatiska eftekten af kostymen, var ett bredt rödt kors broderadt på venstra sidan frampå den korta militäriska rock hen bar, och ett långt ryttarsvärd dinglade från ett hvitt läderbälte, som var spändt kring hans lif. Det röda korset var uppmuntrande. Vin: cenzo hade hört att de frivilliga i det he: liga frihetskriget hade antagit detta tecken för alt likna de gamla korsfararne. Det röda korset uppvägde det föga intagande ansigtet — och derföre reste gossen sig upp innan ryttaren hade passerat förbi, och i det han lyfte på sin trebörnade hatt, sade han mycket aktningefallt: God afton, herre; vill ni tillåta mig att göra er en fråga?4 Ryttaren stannade, kastade en forskande blick på talaren och svarade derpä: XJa visst, min vördige unge herre; gör så många frågor ni behagar. Hvad är det nj önekar veta? Kan ni möjligen säga hvad man behöf ver göra för att bli värfvad till soldat? Värfvad!? upprepade ryttaren helt för. vånad; är det för er sjelf eller för någor vän som ni önskar denna underrättelse?