Aftonbladet – 7 januari 1864, sida 2

mäler min reservation, hvaruti kontraktsprosten Bergman och apotekaren Mossberg instämt. I afseende på förvaltningen af de fonder och medel som under kommerskollegium äro ställde hafva revisorerna icke gjort några anmärkningar. Det förefaller oss dock som skulle en sådan på genska goda grunder kunnat göras mot hela den institution som benämnes manufakturdiskonten. Den eger, till lånefond, ett kreditiv jå riksbanken stort 2,250,000 rdr, hvarå erlägges 3 procents årlig ränta. Vid 1861 års slut hade manufakturdiskonten i utlånta medel, med derå upplupna räntor, 3,790,316 rår 9 öre; der af utgjorde inrättningens säkra fordringar 3.570,676 rdr 85 öre, och osäkra fordringar 219,648 rdr 24 öre, eller nära 6 procent af hela länebeloppet. Det torde vara tvifvel underkastadt om någon annan låneanstalt här i landet finnes, der procenten af osäkra fordringar är så stor. Läggas härtill de dryga kostnader som manufakturdiskontens förvaltning medför, så synes det förslag ganska väl grundadt, som — om vi icke irra oss — ålminstone vid de tvenne sistförflutna riksdagarne väckts om denna diskontsinrättnings öfverflyttande på handelsoch näringsdiskonten. Bland utgifterna för ofvannämnde år upptagas aflöning till 20.600 rdr, och tarfooden till kommerskollegii president och ledamöter m. fl.4 5840 rdr, till Sextra utgifter 1763 rdr 17 öre, samt omkostnader för fondens fasta egendom (hvilken dock icke upptages bland tillgångarne) till 1778 rdr 65 öre. Hvad särskildt beträffar arfvodet till presidenten, så anse vi det desto mera såsom rent af bortkastadt, enär nämnde chef egnar minsta möjliga tid åt såväl manutakturdiekontens som åt kollegii öfriga ärenden, och alltifrån den dag han till president utnämndes konseqvent betraktat sin befattning såsom en sinekur. AASE SENARE Kongl. Moej:t har, enligt Posttidningen, förlidne lördag utnämnt och förordnat: till assessor i Svea hofrätt, fiskalen i samma hofrätt A. A. Lilienberg, samt till häradshöfding i Jemtlands Södra domsaga, rådmannen och magiatratssekreteraren i Warberg, vice häradshöfdingen C. Hess—— — K. M:t har under den 22 nästl. December förordnat nedannämnde att tillsvidare vara öfverbefälhafvare för följanda skarpskytteföreningar, neraligen: Kaptenlöjtnanten vid K. M:ts flotta ÅA. W. Z. Carpelan, för Norra Ångermanlands frivilliga skarpskytteförening. Disponenten af Kramfors sågverk R. Bagge, för Gudmundrå frivilliga skarpskytteföreving, och Majoren i armån, kaptenen vid Helsinge regemente J. E. Bergstedt, tör Arbrå sockens frivilliga skarpskytteförening. — Samma dag har K. M:t beviljas kaptenen vid Södermanlands regemente W. M. von Post, uppå hans derom gjorda ansökning, entledigande från öfverbefälhafverebefattoiogen vid VWingåkers frivilliga skarpskytteföreniog; hvarjemte K. M:t förordnat löjtnanten vid nämnde regemente, grefve C. Lewenhaupt att tillsvidare vara öfverbefölhafvare för berörde skarpskytteförening. — H. M:t enkedrottningen har nyårsaftonen, dagen efter eldsvådan å Ladugärdslandet, låtit tillsända kyrkoherden Lindsten 100 rdr rmt, för att af honom fördelas bland de mest behöfvande af de brandskadade. — Koogl. familjen bivistade i går afion Amaranth-ordens bal. — För vännerna af klassisk kammarmusik torde det vara en ganska välkommen nybet, att den skicklige violinisten hr Jean Meyer jemte sin fru, född Paban, hvars ta Jangfulis pianospel är ej mindre väl bekant för vår musikaliska allmänhet, ämna att under loppet af vintern gifva fyrs soireer för sådan musik af de förnämsta mästares kompositioner, och hvaraf den försia soirn lärer komma att ega rum i slutet af innerarande månad. — Repertoiren för hr von Schantzs konserter i dag och i morgon upptager äåtskilliga nya nummer, hvaribland ett och annat som utfördes af hana orkester, då derna i går afton för första gången exeqverade dansmusiken i Amaranth ordens semmankomst. -— Södra teatern, som i de sednast uppsatta nyheterna SEn tjenstaktig vänt och Min hustrus betjent4, funnit ett par lifliga och anslående stycken, her dessutom i dagarne bjudit på ett nyårsskämt, kalladt uGubben med skåpet, al signaturen X. Y. Z., hvilket rätt väl försvarar sin plats vid sidan af dem, som tillförne här varit gifna. Det är ingalunda någon lätt sak attidenna genrs. åstadkomma något verkli.t nytt i anläggning och anorduing, och det är icke heller genom något pikant i uppfinning som detta nyårsekämt utmärker sig, men det fö reter ena sund ock riktig uppfattning af stsllningen för dagen och andas var: t frihetssinge och fosterlandskänsla. Vi behöfva knaplägga alt, i en period sådan som denna, itarea funnit sig böra göra åtskilliga ut2aora era aoROEEADE SE sjelfva borgen, som låg på elt afstånd af vid pass tvåhundra sieg. Utmynnande på landsvägen. som gick fram under belvede