Aftonbladet – 5 januari 1864, sida 3

i man så föga nogräknadt till väga, att till och med en känd läkare, doktor Jaszezurowski arresterades, under det han åkte omkring på sin praktik; man fann dock för godt att snart åter frigifva honom, med för-Iklaring att han blifvit bäktad af misstag. I guvernementerna Sandomir och Krakau ha åtta strider förefallit under första hälften af December månad. Bosaks och Chmielinskis afdelningar blefvo nödsakade att inställa sina operationer och afvakta förstärkvingar. Sådana lära sedermera ha inträffat. Att emellertid insurgentkårernas Psprängning, såsom ryssarne kalla det, ej varit af någon svårare beskaffenbet, visar sig deraf, att ryssarne först under helgdagarne kunde i rörliga kolonner formera alla disponibla trupper i de särskilda garnisonerna inom dessa guvernementer, för att rycka ut mot de särskilda insurgentkårerna efter en kombinerad fälttågsplan. ITALIEN. En wienerkorrespondent berättar, att officiella underrättelser ingätt från Rom till Wien, att franska regeringen börjat vidtaga åtgärder för att så betydligt förstärka ockupationshären i Rom, att man uti sjelfva vatikanen betänkligt runkar på hufvudet i anledning af dessa franska dispositioner. I Rom talas äfven om Frankrikes afsigt att i vissa händelser äfven besätta Neapel. Källan för dessa underrättelser är dock alltför misstänkt för att kunna anses tillförlitlig. Från Turin skrifves den 28 Dec.: DaI gens samtalsämne är Garibaldis nedläggande Jaf sitt mandat såsom deputerad och hans bref till gina valmän uti Neapel. Jag tror mig kunna göra eder en antydan rörande -) denna sak. Det är icke den sicilisnska angelägenheten, icke heller Nirzas afträdande, som förmått Garibaldi att utföra en länge hyst afsigt. Den verkliga bevekelsegrunden dtill hans handling, hvars följder äro oberäkneliga, är hans djupa misstroende och f) hat till Frakrikes regering och hans öfver-Itygelee, att italienska regeringen icke blott -lemottager råd, utan till och med befallningar från Paris samt är helt och hållet beroende af Frankrikes beherrskare. Lucien Murat har till en vän i Neapel skrifvit ett bref, som blifvit publiceradt uti Movimento, hvari han uttalar stört förtr: lende till kejsar Napoleon och den till lämnade kongressen samt hoppas på kejsarens rättvisa. Han uppmanar vännen att uppfordra alla, som hafva prinsens faders minne kärt, att vänta ech hoppas på kejsarens rättvisa. Om man fordrar offer af dem, så skola de vara de första, som uti fäderneslandets intresse gifva bevis på sjelfluppotiring. Om jag en dag, fortfar prinsen, kommer att anföra dem på denna bana, så skall detta blifva den ssönaste dagen i mitt lif.4 Prinsen bet vännen attunderrätta alla staden Neapels komiteer och alla sektionsföreståndare i provinserna om detta hans bref och önskningar till rätteI snöre för deras handlingar, som hysa förtroende till bonom. DONAUFURSTENDÖMENA. Från Bukarest telegraferas den 30 Deceni ber, att representantkammaren beviljat regeringen en extra kredit af 6 millioner piaster, till upprättande af en kår gensdarmer och säkerhetsvukt, samt ytterligare en extra kredit af 70 millioner piaster, dels till betalande af den summa, som blifvit beviljad åt de upphäfda klostren, dels till anskaffande af krigsmateriel samt betslande af skulden för det förflutna året. AMERIKA. Från Newyork skrifves den 18 December: Beskjutningen af fäsena i Charleston fortfar. En del af fästet Sumter antändes den 17 Dec , hvarvid uppkom en explosiod, genom hvilken 10 man dövades och 30 sårades. Bomber, fyllda med grekisk eld, nedfölo emellsnåt i staden, dock utan utt anställa synnerlig skada. Presidenten Lincoln berättas hafva skrifvit ett bref till Förenta Staternas sändebud i London, Adams, hvilket denne visat för lord Russell. i följd hvaraf stränga åtgärder blifvit vidtagoa för att hin!Ira afsändandet af några i England för Sydstateinas räkning byggda pansarskepp. Uti nämnde bref skall förekomma följande yttrande: Hvad vill egentligen britiska regeringen? Vill hon verkligen krig? Krig med England skulle måhända vara den största vlycka för os2, och vi söka allvarligt undvika detsamms; men om dessa pansarskepp likväl tillåtas att ut löpa från England, så skall folket tvioga osa till krig, antingen vi vilja det eiler ej. Vi skola ej vare i stånd att hålla foisets förbiltriog i tygeln och detta borde den britiska regeringen inse.? Lord Russell hade uppmärksamt hört sändebodet uppläsa deta bref och hr Adams bade derefter tillagt: ?Detta är j diplomati, utan det ärliga, öppna språket af en så exkel och rättskaffens man som Lineoln.? Tolf timmar derefter hade befallning gifvits att taga fartygen i beslag. Lincoln sjelf hade eåledes med lätthet uträttat hvad som ej skulle hafva lyckats Sa-1 ward, Enligt underrättelser från San Domingo afl den 5 December, bade betydande förstärk ningar ankommit från Havana Förlusterna! hade varit betydande å båda aidorna för del: stridande. Generalkaptenens brorson hade: blifvit dödad och general Gondara sårad. De upproriska hade öfverbufvud heft fram gång i sitt bemösande ett döda de spanska ufficerarne. Enligt underrttelser från Ha vana af den 7 Dec. hade spaniorerna hopp om alt snart kunna kufva upproret. Brof från Amerika. Redaktion har hlilvit gatt i tillfälle att