Aftonbladet – 5 januari 1864, sida 2

och afbidade något påtagligt tecken, genom hvilket de skulle kunna blifva i stånd att bilda sig någon föreställning om den nya förändringen. Men då detta tecken kom, i skepnad af krig och i uppmaning till reserverna att förena sig med sina regementen, då ryktena om en förökad beskattning allt mera bekräftades, då började det goda folket i Rumelli att på ett betydelsefullt sätt skjuta ut läpparne och spå illa om konstitutionen. Lyckligtvis kände deras tillgifvenhet för konungen inga gränser, och deras uodersätliga trohet mot haus person tjenade såsom en motlvigt moi deras missnöje med konstitutionen. Hvad hans majestät bade velst, hvad hans majestät bade gjort, det måste vara rätt. Deuna åsigt af saken styrktes händelsevis äfven genom underrättelserna från krigsteatern, som för det mesta voro gynnsamma. BSådan var sålunda sakernas ställning, sådan sinnesstämningen i Rumelli på aftonen före den fest som skulle firas till S:t Urbans, byns skyddspatrons, ära. Sådana de förhållanden, urder hvilka den dubbla festtillställning, som denna dag skulle hållas både på borgen och i palatset (för närvarande representanter för de motsatta principerna), antog vigten och betydelsen af: en politisk demonstration. RAPILTET? IV. Cedant Arma Togae. Om klockringaren i kyrkan i Rumelli hade ett mödosamt arbete denna S:t Urbang dag — och ban hade ringt alltifrån den tidiga morgongryniovgen — kuade ban åtminstone känna den tillfredeställelsen på sin opphöjda ståndpunkt att han icke arbetade förgäfves. Det fanos icke en enda lefvande själ i Rumelli som icke var ute i soluppgången, och en brokig ström af besökande, meat från de kringliggande byarna, upphörde alirig. att flöda in från berg och slätt, Bergsolket var lätt igenktnneligt — karlarne ge