Aftonbladet – 4 januari 1864, sida 3

FVIEUE MIR OSAR PBIe ; Ryska Invaliden tillstår, att resningen åter I visar lif i samtliga polska guvernementer: med undantag af Plock. Samma tidning i omtalar en blodig drabbning vid Kozusesyka i guvernementet Lublin, hvilken räckte nä-!( stan hela dagenX; kossackerna kämpade! som hjeltar4, och slagfältet var om qvällen! ?betäckt med insurgenternas lik?. I Warschau har insamlandet af tillgifvenhetsadresser begynt; början dermed har gjorts af en poliskommissarie i det judiska qvarteret. Erkebiskopen Felinskis vikarie Rzewuski, har vägrat efterkomma den hos honom framställda begäran, att han skulle utfärda ett herdabref och underteckna en tillgifvenhetsadress. Den ryske ståthållaren har åter beredt warschauboerna en särskild julglädje: juldagen verkställdes arresteringar i massa; polisen grep på gatorna alla unga män, som misshagade henne, och släpade dem till närmaste polisvaktkontor, der de måste uppgifva namn, bostad o. a. v., samt blefvo allt ef: xommissariens godtycke frigifoa eller afslädda, visiterade och tills vidare inkastade i fängelse. De sistoämndas antal var dock ringa; afsigten tycktes endast vara att injaga en helsosam skräck, Krigstillståndet har nu bragt det derhän i Waischau, att polisens beslut måste afvaktas i afseende Pbållande af gudstjenst. Julaftonen befallde polisen, att första delen af: den katolska hufvudgudstjensten skulle hålI l l s 6 l l i ! las kl. 4 ec. m. samma dag, och pastorelmessen ega rum juldagen kl. 6 på morgoi. nen, och så skedde äfven. I Från vestra Polen ofgick till Peter burgi den 16 December en transport af nära 300, fångar, af hvilka mer än hälften ej var afj polsk härkomst. Petersburg är nu det mil. t dare uttrycket i ryska berättelser i stället: för Siberien: de deporterade sändes först på! jernväg till Petersburg, och derifrån vidare. ) Insurgent-kavai!erichefen Ladisluus Zazori ski, bekant under namnet Ostoja, har blifvit häktad i Lemberg. Han reste under det ontagna namnet Czyz. UNGELUN. Den proklamation, som ungerska national komitåen låtit sprida öfver landet, har föl jande lydelse: : På Ludvig Kossuths befallning den nationella sjelfständighets-komiteen. t Till nationen! Den trogna tillgifvenheten för 1849 års fana är outsläcklig i vår nations hjerta. ; Det stora flestalet af nationen tillbakavisar! hvarje slags transaktion och har fast beslutit afskaka österrikiska väldets förhatliga ok Men enär de yttre tecknen af vårt na ionella lif under den sistförflutna tiden ej stått i samklang med detta beslut, så uppstego hos våra natur liga bundsförvanter i utlandet tvifvel på styrkan af våra afsigter. Inför de europeiska hän-; delsernas nyare riktning, som erbjuda alla under ett främmande ok suckande folk en glädjan! de utsigt, åligger det oss som en oafvislig pligt! att undanrödja detta hinder. Vi måste gifvaett: lifstecken från oss, på det att det darrande Ö sterrikes konstgrepp ej må locka vår nation i snaran. Vi måste hålla oss beredda att efter1 tryckligt draga fördel af det gynnsamma tillfället. För att uppnå detta har hans excellens guvernören Ludvig Kossuth upphäft alla föregående; bestämmelser och befallt bildandet af en ny ge-:! neralkomitå. Härmed bringas fördenskull till; nationens kunskap, att på grund af denna befallning har den allmänna sjelfständighetskomi; tn bildat sig och i öfverensstämmelse med guverI nörens anvisningar tagit ledningen af landets ani, gelägenheter om hand, beredd till hvarje offer, I som förverkligandet af oberoendeförklaringen H af år 1849 kräfver. Räknande på nationens foi sterländska sinnelag, väntar komiteen, att dess ;! anordningar beredvilligt verkställas. Tillika råder ; den allvarligt alla öppna och hemliga fiender i till 1849 års fana att afhålla sig från ränker och stämplingar, så vida de icke vilja utsätta sig för ; fosterlandstörrädares straff. För alla händel-i ser tillkännagifver allmänna sjelfständighetsko-j miten sitt beslut att försäkra sig om lydnad ör sina befallningar och utförande af sina eventuella åtgärder. Må nationen vara vid godt mod, och hvarje redlig fosterlandsvän rusta sig till hanåling. Vårt valspråk är: 1849 och seger. -: Gifvet i Buda Pesth, 24 Nov. (Sigill med riksvapnet och devisen: Allmänna sjelfständighetskomiteen.) H iTALIEN. i Utom den i Spezzia befintliga öfniagseskadern, skall ofördröjligen äfven en ute. ; slutande af panserskepp bestående eskoder utrustas. Den kommer att bestå af åre. korvetten Magenta, ångfregutterua Re dl! Jia och San Martino samt pensarbatterierua Formiduble och Terrible, i ANERIKA i Från Newyork skrifves den 18 December, att rebellgenera:en Longstreet, fora fättför; stärkninsar, angripit de henom förföljande uniongtrupperna vid Pear station. vid ljern I banan mellan Cumberland Gap och Mor-) ristown, och tilibakatwängde dem en hall mil. Liktidigt utförde han en rörelse, hvars: ändamål var att gå över floden och falla fivoden i ryggen. Detia företag misslyckades. De at unionsgeneralerna Shakleford och Sheridan kommenderade unionostrapperna förlorade i denna träffaivg 100 msn. i Under loppet af kriget hafva de norra -taterna uppställt i fält 1,750,000 man, hvaraf endast 50,000 man medelst konskription. De nyligen ytterligare inkallade 300,000 man: hoppades man liksledes uppställa utan rekryteringstvång. H Presidenten Lincoln yttrar sig utisis bud-; skap som följer, rörande slafemaneipatione Den preliminära emancipationer, som utför. ? dades i September gällde tll början af det: nya året. En månad sednure kom den deti. I HU i nitiva proklamationen, med tillgännagifvande, att lär. a som varo k skulle upptagas i krigetjont. Ema tionspolitikea och använd af svaria soldater i gaf framiiden en ny fysionomi, ingifvande; både hopp, fruktan och ovisshet. E-ligt: vårt politiska system hade regeringen ingen: laglig makt, att på civiförvaltningsväg verkställa emancipationea i 2 af a a och man hoppades län att detskuil sdugliga i j j i I a kas undertrycka up st, uten alt gripa till. emancipationen såsom en militäriek åtgärd. Dervid ansåg man det dock altud möj h att sedan et . Den kom och, så om bade fö tjde derpå dystra och tv velfulla dagar. Ilva månader hafva on förflutit. Rebellionens gränser hafva blifv si Ibakaträngda ch genom Mississippi fu ständiga öppoande är det ef de upproriska beherrskade landet splittredt i två af I